Idun: 1889

N:r 31.

Fredagen den 2 augusti 1889.

2:dra årg.

B yrå:

Klarabergsgatan 54, en tr. Annonspris:

25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).

Tidningen kostar endast 1 krona tör qvartalet.

postarvodet inberäknadt. Ingen lösnummeriBrsäljning.

Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.

Träffas å byrån kl. 10—11. Allin. Telef. 61 47.

Utgifningstid:

hvarje helgfri fredag. Infaller helgdag på fredagen, utgifves tidningen näst föreg, eller nästfölj. söckendag.

Prenumeration sker

I landsorten: å postanstalterna. I Stockholm: hos redaktionen, å Stadspostens hufvudkontor, i boklådorna samt å tidningskontoren

Sök mödan. I fliten den trefne ser sin bästa skatt.

Det trädet skönaste skugga ger, som sjelf man satt.

C, /'. Dahlf/rcn.

Damerna och glasmåleriet.

många förvärfskällor ännu äro stängda för qvinnan, eller rättare då fripass forvägras henne af nedärfd fördom, måste alla yrkesgrenar, som stå henne tillgängliga, dess mer beaktas och från alla sidor belysas. Derför gälla dessa ord glasmåleriet.

Glasmåleriet är en af de äldsta konster; redan i gamla tider försökte man att sammansätta färgade glas till ornamenter eller figurer i likhet med mosaikarbeten af andra material, hvilka i forntiden allmänt prydde golf, väggar och tak. Till den ändan infattades de brokiga glasskifvorna med bly. Dessa äldsta »glasmålningar» äro i sjelfva verket ingenting annat än glasmosaik. Emellertid kunde glasmåleriet först då utveckla sig till sin fulla höjd, när den götiska byggnadsstilen trädde i de romaniska och byzantinska stilarnes ställe.

Dessa sistnämda föreskrefvo nämligen för kyrkobyggnader endast små rundbågefönster, hvilka ej gerna allt för mycket kunde fördunklas genom färgade glas, utan på sin höjd tilläto en smal, mosaikartad kantprydnad som infattning. På dessa fönster kunde ej heller en stor målning finna tillräckligt utrymme.

När nu gothiken undanträngde alla onödiga murmassor, med sina smärta pelare sträfvande mot himmelen, då måste som nödvändig följd uppstå stora fönster af kolossal höjd, hvilka liksom väggar utfylde rummet mellan pelarne. Liksom förr för litet ljus letat sig in, strömmade nu för mycket af det klara solskenet genom fönstren. Då måste konsten uppfinna utvägar att afhjelpa detta obehag. Och dermed var glasmåleriets tid kommen, den tid under hvilken den skulle nå sin högsta fulländning. Först ville man hänga för fönstren

liksom med mattor, deraf uppstodo mattartade mönster; efter hand framträdde mot den färgade bakgrunden brokiga figurer, för hvilka man valde religiösa motiv, till dess sist mattmönstren alldeles försvunno och efterträddes af landskap, religiösa framställningar och historiska bilder i rik färgprakt. De stora fönstren indelades ofta i flere fält, omgifna oeh omramade af underbart vackra ornament. De herrligaste produkterna från denna tid finna vi i Sebalduskyrkan i Nürnberg, Elisabethkyrkan i Marburg, i kyrkorna i Köln, Augsburg och Freiburg. Af svenska kyrkor eger exempelvis Upsala domkyrka dyrbara antika glasmålningar. Vidare i katedralerna i Reims, Amiens och St. Quentin; de äldsta alstren af glasmålarkonst finnas i Florens, Lübeck samt i England och Nederländerna. Stort rykte har förvärfvats af glasmålarfamiljen Hirschvo-gels arbeten i Nürnberg. Sin högsta blomstring nådde denna konst efter reformationen.\ Med det att sedermera nya byggnadsstilar utvecklade sig och den egentliga målarkonsten allt mera uppblomstrade, var äfven kulminationspunkten för glasmåleriet passerad. Man ville fullständigt ernå alla penselns och oljans effekter på glaset — ville åstadkomma det omöjliga; då måste förfallet inträda som nödvändig följd. Den ena verkstaden efter den andra stängdes; allenast i England var glasmåleriet ej fullständigt på förfall.

Till sist vaknade dock denna konstart till nytt lif i början af vårt århundrade under protektorat af Ludvig I af Bayern; glasmålaren Bernhard von Linge är den, hvilken måste räknas som den nya skolans fader, hvilkens metod användes än i den dag, som är. Sedan nu ock den mägtiga herskarinnan modet svängt sin trollstaf öfver glasmåleriet, så har för det samma en ny blomstringstid uppstått. En blick på hvarje mera betydande

nybyggnad, på de kostbara glasmålningarna för privata bostäder, på de med vapen och bilder rikt smyckade fönstren till offentliga byggnader är tillräcklig för att åskådliggöra, huru högt fordringarna på detta område stegrats med den växande efterfrågan.

Då de fina liniernas eleganta teckning fröjdar vårt öga, då de kraftiga, mättade färgerna med sina mjuka förtoningar oeh sin intensiva glöd, hvilken liksom uppsuger allt ljus för att i fördubbladt mått åter utstråla det, när dessa smeka vårt skönhetssinne, då kunna vi ju väl tänka oss, att detta arbete särskildt lämpar sig för den skickliga fruntimmershanden och den synnerligen hos qvinnan högt utvecklade smaken!

För att lära glasmåleriet behöfves icke ovilkorligen framstående talang, ehuru naturligtvis äfven här ett verkligt mästerverk endast lemnar mästarhanden. Ty vid denna efterbildning af gifna mönster träder tekniken i förgrunden, på samma gång skapandet af egna och nya idéer alltid fordra talang och genie, om något stort skall ernås.

Första vilkoret är: goda ögon, en säker, i teckning redan öfvad hand, smak och de första förkunskaperna i färglära. En synnerligen gynsam omständighet är, att lärandet af glasmåleriet icke fordrar allt för stort begynnelsekapital, icke anskaffandet af dyrbara apparater eller verktyg. De behöfliga artiklarna såsom penslar, färger, oljor, syror, stafflier, mönster, papper och glas belöpa sig till 30 a 40 kronor. Naturligtvis får man ej vid de första försöken genast taga till stora förläggsplanscher, utan välja de aldra enklaste mönster såsom arabesker, vapen, emblem, band, stjernor, ornament o. dyl. samt särskildt sådana saker, som egna sig till framställning på en liten glasskifva. Har man nu förvärfvat sia; nödig säkerhet i handen