Idun: 1889

Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt

IDUN

tiil billigaste pris och på bästa sätt utför alia möjliga uppdrag till tjenst för Iduns ärade läsarinnor.

Från Iduns läsekrets.

Ännu en gång »bättre» och »sämre» flickor.

Svar till »elak ungkarl».

Dels å egna, dels å de för mycket illa behandlade »bättre flickornas», dels ock å deras mödrars vägnar vill undertecknad i korthet granska svar af »elak ungkarl» till »en bondhustru».

För det första vill jag då nämna, att jag såsom f. d. stockholmare känner . åtskilliga ogifta unga qvinnor, som med fullt skäl kunna hänföras under kategorien »bättre flickor», men det oaktadt kunna konsten att »koka en gryta potatis, steka en biff, plocka en höna, bädda en säng, sopa ett golf, laga en strumpa och tänka en klok tanke till slut». Frisk luft och arbete äro för visso deras glädje, och »helsans rodnad» i regel denna glädjes frukt. Ingalunda äro de heller så oförståndiga i sin klädsel, som »elak ungkarl» påstår. Undantag finnas naturligtvis — »bättre flickors» karrika-tyrer, hvilkas egentliga sysselsättning är att vara modedockor och baldrottningar. Jag talar blott om »bättre flickor» i våra dagar i den s. k. medelklassens Stockholmshem, der fäderna i allmänhet äro magert aflönade embetsmän och mindre handlande och der mödrarna i mångahanda måtto få tillämpa den regeln: »nöden är uppfiningarnas moder» — äfven med hänsyn till döttrarnas praktiska uppfostran. Huru sådana flickor i regel äro i den fin lina högre Stockholmssocieteten samt i landsortsstäderna och på landsbygden, vet jag ej; förmodar dock, att de flesta af dem ej skulle kunna känna igen sig i »en elak ungkarls» karrikerade skildring af »en bättre flicka». Att halfouxna skolflickor »misshandla ett piano på det ohyggligaste» under skalöfningar m. m., händer nog ofta, men sällan gör sig väl en giftasvuxen »bättre flicka» skyldig till dylik förseelse. Antingen är hon alls icke musikalisk, och då har hon i de flesta fall takt nog att skona sig sjelf, pianot och åhörarne, eller är hon mer eller mindre musikalisk — och då njuta de mer eller mindre musikaliska åhörarne af hennes pianospelning. Likartadt är förhållandet beträffande »franska glosor.. »Elak ungkarl» torde vara temligen pessimist eller mycket gammal ungkarl, som fördömer vissa »bättre flickor» för 20 à 30 år sedan, men som ej lagt märke till nutidens praktiskt-realistiskt uppfostrade Stockholmsflickor.

För det andra vill jag nämna, att min lilla hustru är en f. d. »bättre flicka», som, efter att hafva genomgått ett högre lärarinneseminarium, flere år varit lärarinna i bättre hus, men icke förty — tack vare en förträfflig mors uppfostran och godt »husmors-påbrå» — är väl förtrogen med sin »Kajsa Varg», med tvätt, bak, slägt m. m., som ej så noga kan specificeras, hvarjemte hon syr alla mina skjortor, stickar alla mina strumpor o. s. v., och har hon blott en mycket ung, oerfaren tjensteflicka till sitt biträde. Sådana »bättre flickor» torde ej vara så sällsynta, som somliga hålla före. Skulle »elak ungkarl» i osynlig måtto en längre lid kunna dväljas i mitt hem och undersöka alla dess vinklar och vrår, blefve han kanske »omvänd» och möjligen på sistone en god äkta man.

Slutligen några ord till »en bondhustru» som ett tillägg till de bägge andra svaren. Uttrycket »en sämre flicka» har jag hvarken hört eller sett i tryck förut, uttrycket »en bättre flicka» afser naturligtvis ej det moraliskt-religiösa, utan blott och bart kulturområdet. Enligt mitt förmenande bör med en »bättre flicka» förstås en ung ogift qvinna (helst född och uppfödd i en »kulturfamilj»), som genomgått qvinligt elementarläroverk eller fått motsvarande undervisning i hemmet, som har s. k. savoir vivre, förstår att någorlunda ledigt uppträda i sällskapslifvet samt har skönhetssinne i det lilla och är i djupaste hvardagslag mån om snygghet och renlighet (t. ex. dagligt bruk af kalla vattentvagningar, ej för lång tid mellan hvarje ombyte af kropps- och sänglinne, vaket intresse för luftvexling sommar och vinter i boningsrum o. s.Iv.). Detta skönhets och renlighets-sinne saknas af delvis ursäktliga skäl i allmänhet hos allmogen — äfven i större bondgårdar. Det är detta sinne, som icke minst torde känneteckna »en bättre flicka».

Lycklig äkta man.

*

* *

De qvinliga handelsbiträdena.

Man skrifver numera så mycket om »qvinnan i hemmet» och »qvinnan i skolan», men sällan, för att icke säga aldrig, ser jag något om »qvinnan innanför disk», och det är derför jag vågar mig fram med några ord i Idun, närmast stälda till de fruar, som hafva qvinliga handelsbiträden i sina hus, såsom varande mera omtänksamma än männen.

Det är oftast helt unga flickor, som inneha plats i handel, och man kan lätt tänka sig, huru uttröttade, ja, rent af uttråkade de skola blifva vid det ständiga innesittandet och pratandet med de många gånger alldeles otillfredställbara kunderna, som ibland tyckas göra allt för att endast pina den stackars bodmamsellen. Men finge hon då och då en stunds frihet att uppfriska sig med en promenad eller uppsöka en väninna, så blefve hon säkerligen både gladare och ifrigare med sitt arbete.

Nu kanske mången säger: »ja, det nekas henne ej att gå ut, då hon ber derom». Men helt visst ber hon aldrig, om hon ej är tvungen att uträtta några ärenden för egen räkning, ty det är i allmänhet svårt att bedja om något och helst det, som man möjligen kan tycka vara onödigt.

Det är ju sant, att de manliga biträdena äro lika stängda, men de komma åtminstone ut, då de slutat för dagen, då deremot en flicka icke gerna, synnerligast vintertiden, kan gå ut så sent; och dessutom är det ganska vanligt i en del hem, att hon blir den, som då skall se efter barnen, eller ock framtages något arbete, som är så bra att då få gjordt.

Derför beder jag fruarna på det vänligaste: »laga så att edra biträden få en timmes frihet emellanåt till en promenad eller — det är ett härligt vinterväder och präktig is litet hvarstädes; hur förtjusande någon gång att åka skridsko! Men bestämmen tiden, så att hon ej behöfver känna sig orolig för hvarje minut, som går, och det blir många, som bli eder tacksamma och icke minst

Emilia.

Till F. S.

Tack för uppsatsen om Nils Hertzbergs bok: »Qvinnans kallelse och uppfostran»; den var alldeles min egen — och jag hoppas flere tänkande qvinnors — åsigt om saken. Hoppas att F. S. läst »Qvinnofrågan» af Emil Svensén, fastän tidningarna naturligtvis ej uttalat sig så smickrande om den, som den förtjenar.

Ernestine.

Handarbeten.

Gobelinstygn sys öfver 2 eller flere trådar på höjden och 1 på bredden, och då en stygnrad är atslutad, sys den nästföljande tillbaka som stick-stvgn eller vändes arbetet och stygnen stickas upp och ned som förut. Dessa stygn kunna äfven sys öfver en tråd på höjden och 2 på bredden. De så kallade Svenska gobelinstygnen likna plattsöm och ligga rakt på öfre och snedt på undre sidan och arbetas efter afräkrade trådar med stygnen i olika riktningar. Konturerna markeras stun-stundom med stickstygn.

Flätstygn (Tvist) sys med ett stygn öfver 4 trådar på längden och 2 på höjden, samt ett kortare stygn tillbaka öfver två trådar på höjd och längd. Stygnraderna börjas och afslutas med vanliga korsstygn. Dessa stygn användas mycket i stället för korsstygn och kunna sys efter vanliga korsstygnsmönster. Enligt gamla mönster omgifvas ofta de med dylika stygn fylda figurerna med konturer af stjelkstygn i någon mörk nyans. Elvira H.

Hushållet.

Soppgrönsaker om vintern.' Om man

planterar korta tjocka persiljerötter och selleriknölar i en djup med fuktig jord fyld låda och placerar denna på ett varmt ställe kan man alltid ha friska grönsaker till sin soppa.

Förståsigpåare.

Matlagning-.

Surstak. Ett stycke innanlår af oxe lägges mellan enris i ett stenkärl, hvarefter så mycket skummjölk påhälies, att det står öfver köttet. Får stå omkring 8 à 14 dagar. Då den skall användas

späckas den väl med fläsk och spädes med mjölk, I såsen tillsattes litet socker efter smak. Denna stek är utmärkt god och smakar som vildt.

Fru Elin.

Kokt gås. (Efter rysk metod.) En ung gås rensas och skäres i stycken, hvarpå den kokas i vatten med salt, rötter, kryddor och några champignoner. När köttet är mört, brynes en rågad sked mjöl i godt smör, och tillsättes härtill något litet af spadet samt sur grädde. Finskurna champignoner eller andra svampar läggas till såsen, som får några uppkok och vid anrättningen hälles öfver gåsen. Förståsigpåare.

God stufvad lake. Till 4—6 äggulor, 25 ort stött mandel, 3 matskedar grädde, 3 matskedar skirdt smör, mjöl så litet som möjligt. Fru Elin.

Goda kryddskorpor. 1 ,/a kanna mjölk, 2a/2 '§ smör, 1/2 stop grädde och stop sirup. —a—d.

Hvita pepparkakor. 4 äggulor, 3 hvitor, | 8 socker, -| "B smör, 1 8 mjöl, ^ tesked hjorthornssalt och litet cedroessence. —a—d.

Smörkransar. 2 skedblad grädde till hvarje skedblad saltadt smör; mjöl så att degen kan handteras. —a—d.

Goda pepparkakor. | kanna sirap och 1 qvarter stött socker kokas upp tillsammans; | 8 osaltadt smör tillsättes. I detta röres 1 matsked pomeransskal, 1 thesked nejlikor, 2 dito ingefära, 2 dito kanel. Då det svalnat iröres 5 ägg, 1 matsked pottaska och 1 thesked hjorthornssaft. Så mycket hvetemjöl att degen blir hård. God ugnsvärme. Dessa pepparkakor bli möra. Mimmi.

Pepparkaka. 2 ® farinsocker, 6 ägggulor, 6 skedblad smält smör, 2 qvarter god grädda, 2 theskedblad kanel, lika mycket kardemumma, 3 skedblad het soda samt mjöl så att degen kan kaflas.

Finska.

78