Om inflytelse, eller gemenskapen emellan själ och kropp

IV. At ifrån den andeliga werldens Sol utgår wärma och ljus, och at den utgående wärman i sitt wäsend är kärlek och det utgående ljuset i sitt wäsend är wishet.

6. At Gudomlig Kärlek omtalas uti ordet under namn af Eld, är ganska wäl kändt; äfwen är det allmänt at prädikanter bruka samma uttryck, och bedja at himmelsk kärleks Eld måtte tända heliga begär uti åhörares hjertan: Orsaken är den, emedan Eld motswarar eller corresponderar med kärlek: deraf är det at Jehovah Gud syntes för Moses i form af Eld utj busken, likaledes på Sinai berg för Israels barn, och at det blef befallt, at Elden skulle ständigt wårdas på altaret, och at hwar afton skulle ljusastakans lampor i Tabernaclet uptändas; detta war, emedan Elden beteknade kärleken. At ifrån denna andeliga kärleks Elden utgår äfwen känbar wärma, synes af dess werkningar uti människan, i synnerhet det kärleken uphöjes till brinnande nit: ja blodets wärma, som är lifwets wärma så hos människor som andra kreatur, är icke annat än af kärleken, som är lifwets orsak; likaså är Hellvetes Eld icke annat än det motstridande, såsom kärlek till hämnd, oenighet och wredes häftighet. Häraf är, enligit motswarighets läran, at gudommeliga kärleken representerar sig synligen för Änglarna, uti form af en eldig Sol, som liknar wår materiela Sol, och at Änglarna känna denna wärma, alt