Sida 29
3. Galileo Galilei, hans lif, hans upptäckter på himmelen med kikarens tillhjälp
Fd Ar fra lagt LEDER SoS RA rr Sätra Vä nr lig 25 0 Reda 0)
AM le NN tm rar Lindé MT) '
GALILEO GALILEL 29
en prins Gustaf från Sverige. — För att emellertid i ro få
hängifva sig åt sina naturvetenskapliga undersökningar, hvilka inkräktades af denna betydande lärarevärksamhet, ötvergaf hän sin plats i Padua, där han varit omgifven af idel vänner och beundrare och anstäldes i Florens afstor- hertigen af Toskana såsom hofmatematiker utan under- visningsskyldighet. Här kom han emellertid i en omgifning, som hvarken var honom själf så tillgifven icke häller i allmänhet så frisinnad, som fallet varit i Venedig. Hans vänner från Padua beklagade sig öfver hans oförsiktighet att välja Florens till vistelseort. Det dröjde häller icke länge, innan Galilei, mycket till följd af sitt öfverlägsna och hårdnackade sätt att uppträda, förvärfvade sig en skara af fiender bland munkarna och anhängarna af de gamla Aristoteliska åsikterna, hvilka för hvarje ny upptäckt, som han gjorde, kände marken glida under deras fötter. Stor- men mot honom nådde sin höjdpunkt, efter det han utgifvit en skrift, i hvilken han sökte uppvisa att läran om jordens rörelse ej stod i strid med den Heliga skrift”). Så följde hans resa till Rom och den ryktbara processen, genom hvilken han dömdes att afsvära sina åsikter. HEtfter denna tid blef hans kraft bruten. Dömd till enslighet och tystnad, hade han ingen möjlighet att med samma eftertryck som förr fortsätta sina vetenskapliga undersökningar. Han afled i sin villa Arcetri nära Florens 1642.
Galileis värksamhet var af betydelse ej blott för astro- nomien, utan äfven för öfriga naturvetenskaper. Såsom egendomligt för hans arbeten, gent emot den föregående riktningen inom vetenskapen, kan betecknas, att han i hvarje fråga vädjade till erfarenheten, lämnande åsido hvarje förut- fattad mening och hvarje auktoritet. I detta afseende är han den moderna vetenskapens grundare. Under det hans samtida t. ex. på god tro antogo Aristoteles” lagar för kroppars fall, enligt hvilka kroppar falla fortare, ju tyngre de äro, så företog sig Galilei att från det lutande tornet i Pisa samtidigt nedsläppa föremål af högst olika tyngd. Han fann på detta sätt sina fallagar: att alla kroppar, tyngre och lättare falla lika fort och med en hastighet 1 hvarje ögonblick, som växer i samma mån som den tid
”) Bland alla Galileis arbeten var detta det, som sedermera strängast blef förbjudet.
BRA I IT AA
RR AA
Källa: Project Runeberg ·