Sida 43
LSE Å or ET and pons rat ST rt ee ES Sö Ja GE GR Eng” sr RR TE RR Ar REAR äng DR gt TRE a EAS ölen BETE 0 De
m re & CD: är UY WW fr
8 SHB Oo 8
So 5 =
KEPLER OCH NEWTON. 43
emedan han icke syntes hafva sagt hela sanningen, skulle skrida till sträng undersökning." På slutet skall han dess- utom hafva lidit. af ett bråck, den vanliga följden af ett visst slags tortyr.
En legend berättar, att Galilei, sedan han afiagt eden, stampat i golfvet och utbrustit: '"e pur si muove” ("och dock rör hon sig"). Det är emellertid högst otroligt, att han i sin ställning vågat något dylikt. Men — såsom en författare anmärkt — det var ej häller af nöden, ty snart skulle dock från "världens fyra hörn samma rop med växande styrka framtränga till hans domare, mångstämmigt och förbittrat: e pur si muove.
Genom kyrkans eget föranstaltande anslogos i alla landsändar kungörelser om den fälda domen. Den rykt- barhet, som frågan på detta sätt erhöll, torde icke minst hafva bidragit till den hastiga spridning, Galileis åsikter efter denna tid fingo, medan han själf bunden till tystnad aftynade på sin villa.
6. Kepler och Newton, himmelskropparnas värk- liga rörelser och den allmänna tyngden såsom deras orsak.
I och med Galileis uppträdande erhöll den gamla åsikten om jordens läge och roll i världssystemet sin döds- stöt. Kopernikus lära om solsystemet, för så vidt den gälde planeternas anordning kring solen som medelpunkt, gick efter detta segrande ur striden. Den ene efter den andre af vetenskapsmännen började bekänna sig därtill. Men Kopernikus' teorier hade en annan sida och de därmed sammanhängande åsikterna skulle icke erhålla den varak- tighet, som sanningen förlänar. Under det Galilei faststälde Kopernikus” teorier i det första afseendet, arbetade samtidigt Johannes Kepler (1571—1630) på deras reformerande i det andra.
Kepler, "astronomiens reformator”, utgick från en fattig släkt i Schwaben. Hans fader tjänade hos flere fältherrar,
