Sida 5
nt NS nk- till ogt dan nda am- are slut Kap- ner nna iska När om aren obe- det a Var förut enna n för kter. irkan 8 re- [ånga ;ron0- at sig af ett M3- 1 icke är åt- on til- iskans | plats ystem. s sam- let föl-
DEN ÄLDRE RIKTNINGEN INOM DEN GREKISKA ASTRONOMIEN. 3
jande gå att lämna, skola vi först söka visa huru åskåd- ningen från älsta tider följdriktigt utvecklat sig till vår egen ståndpunkt i frågan, i sina hufvuddrag faststäld af Kopernikus i början af nyare tiden. Härefter skola vi an-
föra några drag från kampen för utbredandet af Kopernikus”
åsikt hufvudsakligen genom Galiler, sedermera följa astro-
nomiens ytterligare utveckling genom Kepler och Newton, samt slutligen sammanställa några af de skäl, genom hvilka den moderna vetenskapen sagt sitt afgörande ord i frågan.
1, Den äldre riktningen inom den grekiska astro- nomien, det pytagoräiska världssystemet, samt Kopernikus' förelöpare.
Astronomiens älsta historia förlorar sig i mörker. De första teorier om stjärnorna, som man anträffar hos gre- kerna äro redan tämligen långt framskridna från den stånd- punkt, som naturmänniskan eller barnet intager vid be- traktande af himmelen. Detta är orsaken hvarför man an- tager, att grekerna erhållit sin första astronomiska lärdom från andra folk, hos hvilka man velat förlägga vetenskapens vagga, såsom egypter, inder, babylonier. Man anträffar äfven hos dessa folk urgamla spår till astronomiska kun- skaper. Sålunda hade egypterna en klar föreställning om väderstrecken, såsom man kan se af deras ända till 6,000 är gamla pyramider, hvilka äro bygda noga i norr och söder. De hade. veterligen bestämt årets längd till 3651 dagar och hade åt sig utbildat en vetenskaplig tideräkning, hvilken, såsom en trons tjänarinna, hadestill förnämsta upp- gift att bestämma +tidpunkterna för deras religiösa fester. Äfven babylonierna kände årets längd. Att de under lång- liga tider sysselsatt sig med astronomiska iakttagelser fram- går dessutom däraf, att de hade upptäckt en viss lagbun- denhet hos månförmörkelserna, nämligen så att efter en tidrymd (den s. k. Saros) af 223 månader förmörkelserna
