Sida 34
4. Galileis stora arbete om världssystemen, hans försvar för läran om jordens rörelse
34 JORDEN OCH SOLSYSTEMET.
världssystemen, det Ptolemäiska och det Kopernikanska.'' Detta värk är indelat i fyra afdelningar. Den första afdel- ningen behandlar Aristoteles” indelning af världen i jordiska och himmelska. ting, af hvilka de förra äro förgängliga och, när de röra sig, röra sig rätlinigt mot Världens medel- punkt, d. v. s. falla mot jorden, de senare däremot äro full-' komliga och oförgängliga och hafva den egenskapen att röra sig i cirkelformiga banor. Galilei söker visa, att de:
jordiska och himmelska tingen äro af samma art — eX- månen — och att himmelen äfven är underkastad förän- dringar — ex. 1) de ofta uppträdande och åter försvin-
nande kometerna, 2) uppflammandet af tvänne nya stjärnor åren 1572 och 1601, 3) solfläckarna, hvilka uppstå oci åter försvinna på solen.
I den andra afdelningen följer frågan om jordens rotation. Utom Ptolemäus” bevis mot jordens rotation, som redan blifvit: omnämt, anfördes i hufvudsak häremot följande. Hvarje före- mål, som kastas rätt upp i luften, nedfaller på samma ställe, hvarifrån det uppkastades. Detta vore omöjligt, om jorden rörde sig, ty medan stenen är i luften, skulle jorden likasom glida undan under honom och han skulle då nedfalla bakom det ställe där han blifvit uppkastad. Fåglarna skulle icke våga lämna sina bon af fruktan att aldrig finna vägen till- baka. Skott, som afskötos i en viss riktning, skulle afvika från den samma. Dessutom skulle genom denna rörelse uppstå en beständig stormvind, hvilken skulle blåsa omkull alla på jorden befintliga föremål, i det föremålen, som åtfölja jorden i dess rörelse, skulle genomskära den omgifvande luften.
Hvar och en som företagit sig, att från däcket af en framilande båt kasta ett föremål rätt upp i luften, inser grundlösheten af dessa anmärkningar. Föremålet nedfaller på samma plats af däcket, där det kastades upp, oaktat båten är i rörelse, och faller ej i sjön akterut. Detta beror därpå, att föremålet i det ögonblick, det uppkastades, inne- hade samma framåtskridande rörelse som fartyget och fort- farande behåller denna rörelse, sedan det lämnat handen. Detta var ock Galileis motbevis: alla kroppar på jorden, de må hvila på den samma eller befinna sig i luften, ja luften själf, deltaga i jordens rörelse; och den rörelse, de en gång hafva, den kunna de icke af intet förlora. Det sista år hvad man kallar kropparnas tröghet, en för rörelseläran
Källa: Project Runeberg ·