Jul-aftonen

„lad jul! Hvad angår mig en glad jul? Hvad är julen för dig annat än en tid, då du skall betala räkningar, men inte har några pen’gar; en tid, då du finner dig liafva blifvit ett år äldre, men inte en timma rikare; en tid , då du skall afsluta dina böcker och får se, bur’ mycket dig återstår att betala ut, och bur’ litet du fått in under året? Finge jag min vilja fram,” tilläde ban förtretad, ”så skulle bvarenda narr, som löper omkring till folk och önskar dem glad ocb rolig jul, kokas med sin egen pudding ocb begrafvas med en påle genom hjertat; det skulle ban! ”Morbror!” sade systersonen bedjande. ”Systerson!”svarade morbrodern strängt, Fira du jul efter ditt bufvud ocb lät mig fira den et- ter milt.” ”Fira!” upprepade Scrooge’s systerson; men det är just det, Ni aldrig gör-’ ”Nå, så tillåt mig låta bli da!” sade Scroogc. ”Måtte julen göra dig mycken nytta; den bar sa Sj°rt”Det finns ^mycket bär i lifvet, som gjort mig nytta, utan att jag just haft hvad man vanligtvis kallar fördel deraf,” svarade systersonen, och deribland räknar jag äfven julen. Nar julen kom- mit, bar jag alltid , - utan att tänka pa den vord- nad , som bör egnas julens hehga benämning och ursprung, om man nämligen kan lata bH al. tan- ka derpå, — när julen kommit, bar jag alltid an- sett den för en god, en glad, en härlig, männi- skovänlig tid; den enda lid pa liela det langa året, då män ocb qvinnor tyckas utan undantag ocb af fri vilja öppna sina lijertan samt tanka pa inenniskor, som äro lägre än de, sasom vore dessa verkliga medvandrande till grafven icke varelser If annat slag, som halva e» helt annan bana framför sig. Ocb derföre, morbror, — fastan ju-