Sida 70
68 ”Han saile, önska folk god jul är struntprat; sä sanut jag lefver, sa’ kan inte det ” berättade Scrooge’s systerson. ”Ock kan trodde sa ufven.” ”Sä mycket större skam är det tor honom, Fredrik”, svarade kans hustru förtretad. - Gud välsigne qvinnorna; de göra aldrig någonting till kalfs ock taga allting allvarsamt. Den unga frun var vacker, ratt vacker, kade täcka gropar i de klomstrande kinderna, en hten ftn mun, som tycktes vara skapt for kyssar, kvilket kon också tvifvelsutan var, alskilliga sma gropar i kakan, som smälte ikop 1,11 ett, nar hon loc ock det mest solvarma ogonpar, någon kunde Äa i ett ansigte; med ett ord, kon var den täckaste, älskvärdaste lilla kuslru, en man kunnat “'“hLÄ'5»™-1 „„ S-'.,»-." Scrooges systerson, ”det kan ingen menniska neka; nfen kan är icke pä långt nar sa trellig som han kunde vara. Det förargliga, kan säger, kar likväl med sig sitt eget sirat), ock dcrfore kar ;,,r i..pentini; ondt att säga om honom. 3#B Xn måtte vara mycket rik, Fred,” menade den unga frun; ”åtminstone har du sagt sa. ”Hvad kar kan för nylta af s.n nkedom. frågade hennes man till svar. ”Han kar ingen glädje af den. Han njuter den icke. Lar icke en ’r.n(r det nöjet att kunna tanka, — ka ha ka. att han en gang skall göra oss lyckliga dermed ”Jag kar inte något talamod med honom längre,” anmärkte den unga frun, och hennes systrar och alla de andra damerna voro af samma ‘“^”Men det har jag,” yttrade systersonen. ”Det gör mig ondt om honom, ock jag skulle inte kun- "a vara förtretad på honom, om jag an vil e. Hvem är det, som lider af hans elaka lynne? In-
Källa: Project Runeberg ·
