Sida 71
69 gen annan an kan sjelf. Nu bar han salt sig det i bufvndet, att oss skulle ban inte kunna fördra’, och derföre kommer ban inte oeb äter med oss. Hvad blir följden deraf? Han går miste om en helt obetydlig middag.” ”Han går miste om en rätt god middag, skulle jag tro,” svarade den unga frun. Deri instämde också alla de andra, och att de voro competenta , domare deröfver, låter sig ej bestridas, alldenstund de nyss spisat, nu med desserten på bordet samlat sig kring kaminen — oeb låtit tända ljus. ”Nå, det är rätt roligt att höra det,” fortfor Scrooge’s systerson; ”jag litar inte synnerligen mycket på en ung matmors ensamma ord. Eller brad menar du om saken, Topper?” Topper hade uppenbarligen godt öga till en af unga fruns systrar, ty ban svarade, alt en ogift man vore en olycklig bannlyst, som ieke hade rätt att bysa någon opinion i slika frågor. Unga fruns syster, den corpulenta med spetsmantiljen, icke den andra med rosorna vid barmen, rodnade vid dessa ord. ”Nå, men låt oss då böra slutet, Fred!” sade frun och slog ihop händerna. ”Aldrig blir det någon ända på något, som ban tar sig till, min herr pratmakare!” Scrooges systerson skrattade på nytt, och, som ingen kunde akta sig för smittan, ehurn den corpulenta systern till och med luktade på aromatisk ättika, följde de andra snart hans exempel. ”Jag ville bara säga,” fortfor Scrooge’s systerson, ”att ban gar miste om några glada timmar, bvilka skulle göra honom rätt godt, oeb det bara för att ban inte vill tala oss oeb inte roa sig med oss. Det är säkert, att ban i oss förlorar ett gladare sällskap än ban kan bafva af si-
Källa: Project Runeberg ·
