Konung Karl XII:s egenhändiga bref

Durchleuhtigsta Princess, aldranådigsta kiära Syster!

Min aldra kiäresta Syster önskar iagh till dhetta begynta nya åbr all ouphörligh välmåga och förnöyelse.

Jagh ber dherhos om tillgift, at iagh så länge försummat till giöra min skyldigsta upvaktningh. På min villia och åtanka har fuller intet fatta[t]s; men min oförmögenhet uti skrifvandet har iämpte andra hinder giort, at iagh intet fått brefven färdiga. Men iagh förtröstar migh, at min hiärtans Syster lärer altiämpnte öfverse medh min fehlaktighet och altidh vara försäkradh, ehuru stor min försummelse är, at iagh ändå oaflåteligen medh sinne och tankar städse är hos min kiäre Syster.

Jagh lärer intet eller försumma, så snart lägenheten tillåter, till sökia dhen fängnaden och personligen infinna migh hos mon coeur.1 Men som åhtskilligit smått här neder för[e]faller af krigsfbrnödenheters förfatningar, som vintertiden bör skie, och ohrten i Skåne [är] dhertill be-kvämligast för brefväxlingen medh regementerna så väl som landsohrterna, altså får iagh dhenna gången intet blifva så lyckeligh och möta mon coeur medh dhes herre tillsammans. Jagh håppas läll en annan gångh finna bättre rådrum dhertill.

Härhos kan iagh och nu intet underlåta at gratulera2 min kiäre Syster till sin f&delsedagh, som var förleden onsdagh. Jagh önskar, at mon coeur måtte mångh dubbelt flera gånger see samma dagh än som härtils ännu skiedt är, och dhet altstadigt vedh fulkombligh hälsa och väl-ståndh.

1 Upprepade gångar hade prinsessan i sina bref bedt konungen komma hem till Stockholm. Ulrika Eleonora till Karl XII den 5 och 29 december 1716.

a Jfr n:r 45, 59, 66, 77, 90.