Konung Karl XII:s egenhändiga bref

Dhe pängar och klädet kommer mycket till pass, när dhet kommer till Armeen. Jagh recomenderar eder ännu een gångh för altingh, fbr all tingh, fålkets conservation, at dhe måtte hafva alt hvadh dhee önska och, så mycket möigeligen är, intet för starkt fattigeras.

Medh Lubomirski måste dhet nu antingen bryta eller brista och måste ändå dheran nolens volens.

Jagh skrifver nu i hast och mins intet, 0m iagh glömt något. Effter dhet är nu seent, så sluter iagh Måns Lurifax

välvillige

Carolus.

Svinhufvud,1 som I skrifver om, är redan Major.

[Originalet i Eriksbergs arkiv.]

N:r 100. [Zawichost den 25 December 1702].2

H. Gr. Major!

Jagh fick i går afftåns åhter ett brefv medh een ex-pres af eder och seer dherutaf, at Cap. Funk3 tager mindre upp uti Contribution än som I. Män iagh skall ställa orders dheruti, att han skall göra iämnlikt medh eder, och dhe, som mindre hafva, skal erfylla på nytt, till dhess dhet blifver lika.

Jagh hoppas 1 lärer redan hafva fått mitt brefv iagh skrefv i förgårs4 medh min pålak Boresk och dherutaf see, huru mycket iagh rättar migh effter Pålska Declarationer och Persvasioner. Och är dhet fåfängia, som dhe flattera

1 Svinhufvud, sannolikt Karl, major vid Dalregementet 1702.

* Angående dateringen, som saknas i originslbrefvet, jfr nedan.

3 Funck, Tomas, kapten vid lifdragonerna, född 1672. Sedermera öfverste och svenskt sändebud hos sultanen; död 1713.

4 N:r 198.