Konung Karl XII:s egenhändiga bref

sidan har kunnat hindra Regementemes öfversändande, aldenstund så mycket mindre någon Landstigning har kunnat förmodas, sedan de danska truppeme utur Seland blefvo dragne öfver til H olsten, så at intet har gjordts behof at hålla några Regementer uti Skåne, utan har man utom de begiärdte Regementer haft manskap til öfverflöd at försvara den Norska gräntzen, hvilken dessutan är af den beskaffenhet, at just ingen stor mackt där til behöfves. Och uti Finland har ingen fahra varit på fårde, sedan fienden blef tvungen at draga al sin mackt därifrån emot turkarne, varandes vi fuller alldeles försäkrade, at fienden för dhenne gången lärer snart, om icke redan, med förlust måst begifvit sigh tillbakars utur pommern. Dock vore oförsvarligt, det fienden någon förmon skulle vinna genom efter-settiande af tidig undsätning, så at dherigenom dhen ena provinsen efter dhen andre kunde förfalla i fiendernes händer och bör man därved betänka, förutan den odrägeliga skaden, som Riket tager af deras förlohrande och den där stående krigzmacktens ruinerande, at den omkostnad, som erfordras til deras återvinnande, är olijka emot den, som behöfves til deras tidige undsätning, hvarföre alla krafter därtil böre användas, hälst emädan Riket större fahra är underkastat, sedan provincierne, såsom dess förmurar, äre öfverända kastade.

Yij vele fuller intet annat förmoda, än at transporten nu mehra lärer vara ankommen, men finne dock nödigt eder härigenom alfvarligen at förmahna, det I söken ältidh prompt at värkställa alla ordre samt använda eder högsta flijt utan ringaste drögzmål at undsättia de tyska pro vin -cier med alt hvad til deras försvar kan erfordras.

P. S. Vij förmode, at I läre vinlägga eder därom, at Vij måge finna alting i godt tilstånd, när Vij komma närmare; ty Vij läre nu snart med et ansenligit följe begifva Oss här ifrån, och lärer dessutan från denne sidan giöras fienden en stark diversion.

[inrikea koncept i Riksarkivet, kontrasigneradt af C. Feif].