Konung Karl XII:s egenhändiga bref

vänta, till dhess alt här är anskaffat. Och om tiden intet går for långt uht, innan man får ihåp så många hästar för dhe Svänska som behöfvs, så lärer upbråttet snart gå för sigh. Tartar Chan och tartarna medh dhe turker, som skola föllia, äro redan march-färdiga.1

Dhen ansökningh E. Mayest. i nåder nämpt om, at g. Lejonhufvuds grefvinna2 skolat hitskicka, dhen angår, at hon vill uhrsäkta sin mans förhållande vedh Niepern, och är väl intet obilligt, at hon som hans'hustru söker uttyda sin mans sak till dhet bästa. Men hvadh saken angår, så måste iagh berätta, at dhen är sådan, at dhen intet står till uhrsäkta. Och är till beklaga, at han, som hafft så åhtskillige berömliga och lyckelige actioner, dhenna gången så aldeles förgjätit sigh och intet allenast, tvärt mot order, förorsakat en oboteligh skada utan giort dhe Svänska vapnen sådan vanähra, som dhe för aldrig hafft. Dhen relation, som han i dhen saken skickat sielfv till sin hustru och hon öfversändt hit tiUk at visa skulden vara truppernas, som intet velat fäkta, dhen visar tvärt om, at skulden varit hans och intet truppernas.

Iagh beder E. Mayestet intet onådigt optager, at iagh så länge upphåller E. Mayestet medh mitt ringa skrifvande, som iagh frtiktar lärer vara så otydeligit, at Eders May:t lärer hafva svårt till läsat.

E. Mayestets nådiga brefv har iagh och bekomit, at E. Mayestet nådigst samtycker, at dhess Kammarherre gr. Bonde3 blifvit Commercierådh. Och är så mycket störe nådh

1 När detta bref skrefs eller sex veckor före kalab aliken, rostade sig alltså konnngen på allvar för att med svenskarne i Bender, tartar-kans trupper och de turkar, som stodo i trakten, begifva sig på hemvägen genom Polen.

2 Lewenhau^t (namnet skrefs denna tid ofta Lejonhufvud), Brita Dorotea, Adam Ladvig Lewenhaupts grefvinna och kusin,, född 1663. Hon hade genom öfversändande af sin mans berättelse om den kapitulation, hvartill han efter nederlaget vid Poltava och Karl XII:s fl;

olycklige, i rysk fångenskap försmäktande generalen, men — såsom af ofvan-staende bref synes — alldeles förgäfves. Jfr n:r 82.

3 Bonde, Gustaf, grefve och kammarherre hos Hedvig Eleonora, född 1682, utnämndes till kommerseråd 1711. Sedermera landshöfding, president i bergskollegium och riksråd. Död 1764.

blifvit tvungen, sökt mildra konungens