Sida 62
Cap. III. Det Relativas Pentas är denna? Väsen.
Första Form.
Andra Form.
Väsen i Första Form. Väsen i Andra Form.
§. 1. Då det Absolutas Trias blifvit satt sålunda?
. Väsen? Godt. Vilja.
Form? Sannt. Tanke.
s Väsen i Form? Skönt. Känsla, —*
men Tanken till sin natur är det söndrande, idccIU bestämmande; så fattar lian, jemte den absoluta Tre-enheten, tillika hvarje membrum deraf for sig såsom i sig sjclft och väsendtligt, sätter livart och ett såsom en egen totalitet och dermed en v ä s e n d t-lighet med afseende på denna totalitet, såsom dess lifsprincip, såsom det sig i denna totalitet organU s eran de, sig formgifvaude. 1 afseende på dessa en-skildta totaliteter inträder tanken åter såsom söndrande, sättande deras membra åter, livart och ett såsom en totalitet for sig, och så fortsatt. Detta är Relativi-tMs eonstruetion, en subeonstruetion mer och mer.
§. 2. Men med denna enskildta väsendtlighet sättes en ny Formbildning. Blott ett Väsen är absolut och sätter en evig, enda bestående Form och sig i den med Gudomlig, hvilande, salig fullhet. De enskildta ändliga Väsenden, som icke äro Allts posi-
Källa: Project Runeberg ·
