Sida 85
Verldsliga rcflectcradt i ett Gudomligt; tvärtemot Hc-gela ord, men i enlighet med hans egen evolutiva method. Thcologicn utgår från det Gudomliga, for *t| — icke förmedla det (hyilket sker blott med ett passivt objeet), utan-^ lölja dess (det lelyandc, acti-ya subjectets) egen förmedling af sig sjclft till ett pttaladt (Logos) oeh derigenom dess reflexion i det yerldsligq.
Ma em namnet Philosophie* Vi börja blir åter från början. Vi betrakta philosophien först i hennes egentligaste, inskränktaste betydelse, i motsats mot positiy vetenskap i allmänhet» Philosophien är då den negativa yetenskapen, par excellence. Icke som vore hon i sitt resultat en negation af de posl? tivas innehåll (tidens Rationalism), utan så, att det innehåll, som för den positiva yetenskapen är såsom ett direct gifvet eller sig gifvandc, det sam* ma blir för Philosophien, såsom negation af nega-tion. Den omedelbara negationen ärsubjeetet inabs-traeto; den negation åter, som, förmedlande, tärer subjectivi teten ett positiy t innehåll tillmötes, är den dialectiska evolutionen, subjectivitetens sjelffornekel-' se, «Entäu8serung*. Det positiva målets väsende är likväl just det, att ej vara resultat af ett annat, utan blott gifva sig sjelft; det måste förutsättas före ne-' gationeu och dess förmedling, det betingar denna förmedling, är i henne Qch för henne, men blott såsom ett latent, imm&neat. Der latensen upphör, upphör förmedlingen, negationen, Philosophien: det positiva yidtager i full rätt.
Källa: Project Runeberg ·
