Sida 87
allmänhet, utan bestäwlt object. I de positiva vetenskaperna utgår man från ebjeetet, såsom det företa, sig dircct meddelande. Ohjectet är då sjelfstäi}? digt och derigenom i sig bestämdt, ett Tis st object, såsom t. ex» i Tfaeologie, Phygiologic, Psychologie: ©«og, (pvaig etc. Jag bar bär förBt en omedelbar position; denna fasthålles också i uttrycket och utgör den positiva begynnelsen i de namn, vi citerat*), hvaremot det första i philosophiens begrepp rar en omedelbar negation, som flydde allt uttryck. Denna positiva existens uttalar sig, — en förmedling, men positiv: så inträder en ny position i detta sjelfmeddelande, som uttryckes i ordet Aoyog, — logic.. Den latens, som innebars i uttrycket ooq>ia9 bar sin motsats i det begrepp af mauifesta-tiou, som Xoyog innebär. Man kunde säga, att, om i — sophien objeetet var latent, så är i -— logicri blott subjeetet latent, nämligen den subjeetivitet, som mottager den positiva meddelelsen. Att det är ett latent, betyder, att subjeetet här är ett sökt, li-'* kasom från pliilosophiens sida objeetet var ett. sökt.
Så söka positiv ocb negativ vetenskap bvarandra,1 behöfvä hvarandra, upplysa bvarandra.
Pbilosopbien är den frågande vetenskapen, vetenskapen att fråga: de positiva vetenskaperbe äro* de svarande. Frågan blir non-sens, utan såsom sva-'
. t
*) Härmed vilja vi naturligtvis ej hafva »agt, det, positiva vetenskapers namn alltid äro så coostruerade, som dem vi citerat; men den anförda constructionen, tagen^ såsom normal, upplyser bäst begreppens forhållande.
Källa: Project Runeberg ·
