Sida 135
Snökan Öfver verkligheten bevisa blott brist på ett sannt, ärligt och fromt sinne for handling och verkande. De, som föra detta språk, tro sig nämligen stå på en omätligt högre ståndpunkt med sina sä kallade idéer; men de besinna icke, att emot activ finnes ej annan motsats än passiv, emot verk lighet ingen annan motsats än liderlighet (passivt njut-ningslif). —■
1 n s k r ä n k n i n g är lifvets grundhandling. Der-på beror lifvets realitet, deri visar sig dess kraft. Hvarje sannt lif är nödvändigt ett — bornera dt.
All kärlek är fast och solid, all verksamhet positiv och produetiv, blott genom inskränktheten.
Inskränkningen kommer från viljan, som alltid är enfaldig. Förståndet är på egen hand oändligt^ ett uoivcrsalgenie, slappt Och sön derfly tände.
Förståndet harmas öfver det stränga band al inskränkning, Som viljan lägger på det. Och denna lifvets herrliga, heliga, saliga enfald beklagas såsom ändlighet, förskjntcs såsom irrationalitet, begabbas såsom dumhet, smädas såsom intolerans. Upplysning, jemnlikhet, tolerans, universalitet, förnuft! Men tro Och ära, nitälskan, och stränghet och samvete, — här nämnas de heliga orden?* —
Har Du känt den dunkla och hårda grund, hvarifrån Kärleken skjuter npp i ljus och mildhet? Vet Dto, hvad ban heter, den udd af skärpa, som ger åt kärlekens sötma dess känbarfiet? Det är ett hårdt tal, men det febr icke; kärlekens villkor är — hat, tvedrägt, söndring; ty Kärleken är Försoning.
Källa: Project Runeberg ·
