Tillbaka Read Runeberg

Minnen. Dikter. Philosophiska uppsatser. Utdrag ur bref

Originalsida 147
Originalsida 147
Originalsida 146
Originalsida 147
146–147

Sida 147

pst Vértdehs skote, för att der framställa den] samma bild, -aom Asien i fetort framställer, bilden af ctt pe* trifieeradt lif.

Hos Judendomen vir nämligen denna syftning åt ett kommande, som i sjeifva yerfeet genomgår O* rientalismeo, vaknad till medvetande, klarnad till uttryck och propbetia. Och detta utgör Judendomens trUåendtHga skilnad från Orientalismen i allmänhet.

Judendomen blir derigenom historisk, ensam befriad ifrån den ofvérvägande mythiska ch ar aeter, tom vidlåder allt Orientaliskt. En så herrskande ihfl^telse af det religiösa, oändliga, som den i hela ©rientatifemen rådande, måste nödvändigt tynga ned det ämHiga och förstöra aU differens och bestämdhet, då det »ed lika magt fyller hvarje nn. Men,' om qethra detta religiösa underkastades ändliga bestämningar och delades på en framtid, icke mindre än på det forflhtnd och närvarande, d& först kunde } allmänhet de. ämtligä, timliga bestämningarna framträda samt fattas klart och fritt. Så kunde Judarne få en histöria, emedan de hade en framtid för medvetandet, Och Historia icke utgöres af blott forntid, utan lika visst kräfver en framtid och upplyses af dess idée. Jndarne voro väktarne i den Orientaliska bildningen, räknande stundernas gång, sägande, hvad det led. på natten.

Ett yttre villkor för en dylik historisk charaeter tar den beständiga kastningen, de oupphörliga cölli-qioner, som detta folk var nnderkastadt» 1 epocher

Källa: Project Runeberg ·