Sida 174
Den gemenskap, genom hvilken Naturen ddi Jib» sten beröra b va rand ra,' ligger i bådas eharaeter rf Frambringande* Urgpråftg% visar sig' likväl ibeolm eharaeter egentlige» ke§ Rttertt, kran brit1 håde begrepp och namn dcrined uttöm mes. Under det Sen förlorar och gömmer sig såsom en:blett pro» du c ti vitet, b vilken i sina verk har hela sin be» tydeise, så eger Anden deremot sitt rena väsen i o-medelbar sjélfuppenbareke, i handlingens gen-* om sig sjetf gällande rörlighet. Alen, 6m faact sålnn» da är motsatt Naturen, sä är hanrlikVäl sjelffötTÉred-^ ligen af denna motsats» kan är skiU från Nattircbs lägre bestämning rf en blott verksamhet, endast så vida ha» sjelf pä sin egen grand urskiljer och he~ friar sig derifria* Verk sambe ten således, v* Andens område öfv er flytt ad, knuten till handling ocb uppgående deri, - är Konsten. Men detmw förmedlings om ock nödvändig for Andens iaansta kmiämniag, heror *j mindre än denna sjelf på friheten, såsom Andens allmänna element, öchhäri-från utgår skillnaden emellan Konst och Wätnr. AIF Konstej blott den sköna — är således i visa maning delaktig af frihet. Med bestämmande af denna frihetens art uppgår^tittfk» nödvändighetens betydelse för all konst och således äfven för den så kallade fria.
Källa: Project Runeberg ·
