Sida 24
SVANHVIT.
Ctmseoite*
£a hög Seraph» som lekande har kastat Omkring sin ljusgestalt en kroppslig stöja» Etheriskt klar oeh skir af andens strålar»
Och så bit ner på luftig vinge hastat»
Att flygtigt gästande på jorden dröja Och smaka lätt af lifvets blomsterskålar;
Dess adelsbréf sig målar 1 ögats solglans och på pannans himmel»
Och vingen göms» — men Siarns blick den anar* Det höga löjet spanar Så klart» så säkert öfver allt vårt hvimmel»
Och jordens Son» förtjust vid Engelns möte»
1 ödmjuk kärlek faller till dess sköte;
Så var den jungfru» som för drömmarn blänkte» Då phantasieu grep min trånads toner»
Och göt dem dristigt i en bild tillsamman»
Och salig lust med morgondagg mig stänkte)
Och» spridd iömt kring alla regioner»
Der samlades den skära känsloflamman.
Källa: Project Runeberg ·
