Sida 52
r f Bet kunde tyckas, som äskades tär en yttcrligäre* synthetisk bestämning af begreppet Motsats* Så är déf dock ej* Ty i sådant fall (då synthes är resultatet af en Motsats) förutsattes en Motsats verkligen före den jag finge, som således ej vore den högsta, alltomfattande* Analytiskt måste denna finnas nr sjelf* va Motsatsbegreppet, fattadt i dess renbef och allmänhet.
Hvad är då Motsats? Det är naturligt att, först då detta blifvit utredt, får allt det ofvan sagda sin fulla klarhet oéh giltighet.
Motsats — vill kaiiske någon efter Principinm Gontradictionis svara — är det förhållande mellan två begrepp, hvatfgenom dé utesluta hvarandra. Om så vore, då stode slätt til! med hvad vi ofvanföre talat i den akt och mening, som gåfve tvärtom det ena begréppet det andra vid handen, satte det med sig*.
Men Principium Contradietionis talar icke ont Motsats i allmähhet, utan om Motsägelse, d. ä. Motsats emellan de predicater, som tilläggas samma Väsen* Då den nekar och utesluter denna, jakar oefet förutsätter den i och med detsamma möjligheten af predicering i allmänhet, förutsätter således en Mot-säts — på grammaticaliskt språk: emellan Subject oéh Prédicat — på philosophiskt: emellan Väsende och Form.
Vi gå närmare på saken. 1 all Motsats ligger begreppet om en handling: Motsättningen* Hvad är, då som sätter? Icke något Tredje; fy då far jag ett ny Motsats mellan min Motsats och ett Tredje, och
Källa: Project Runeberg ·
