Sida 108
108
II. KTJLTURVÅXTER PÅ ÅKER OCH ÅNG.
(837 har). Vårhvetet gifver mindre skörd och odlas stundom blott till ersättning för utgånget hösthvete eller om hösthvete af en eller annan anledning ej kommit att sås. Hvetet är bland vårt lands sädesslag det mest anspråksfulla i afseende på jordmån. Det trifves bäst på kalk- och humusrik, i full växtkraft varande lerjord, helst efter ren träda, men går äfven efter någon baljväxt (vicker, hästbönor, grönskördad klöfver) eller efter raps såsom förfrukt. Jorden skall vara väl bearbetad, dock icke för fint pulveriserad, och bör innehålla riklig näring.
Uti vårt land har man ansett Dalälfven (61 — 62°) såsom hösthvetets nordliga gräns. Dock kan detsamma i gynnsamma lägen odlas ännu högre mot norden, ända upp till Svartlå vid Lule älf (66°). I Norge odlas detta sade såsom vårhvete tämligen allmänt intill 65° men skördas på spridda ställe» ännu upp till 69°. Mot söder når hveteodlingen på norra halfklotet till norra
Fig. 70. Borsthvete {Tritictim vulgäre aristatum).
Fig. 71. Kubbhvete (Triticnm compactum),
a borstlöst, Borrhvete (7*. c. imberbe),
b borstbärande, Igelkottshvete {T. c.
hystrix). 5.
Afrika, men ännu längre söder ut är klimatet för varmt, så att hvete där endast kan odlas i bergstrakter.
Sådden sker bäst och säkrast med maskin, omkring 5,5 cm. djupt. På väl skött ock kraftig jord utsås 2 hl. pr har, på svagare jord, särskildt om sådden företages något sent, ökas utsädet till 2,6 — 3 hl. på samma areal. Såningstiden är för hösthvete i mellersta Sverige slutet af augusti eller början af september. I södra Sverige kan det sås till och med en månad senare. Vårhvetet sås på våren, så snart jorden reder sig, samtidigt med kornet, något tjockare än hösthvetet, med 3 — 3,6 hl. pr har.
Källa: Internet Archive ·