Sida 111
SÄDESVÄXTER. — HVETE.
111
dessas topp. Hos det andra sotslaget, flygsotet, brister kornskalet långt före mognaden, och stoftet sprides här till de friska kornen redan ute på åkern. Sjukdomen bekämpas genom att döda de sotsporer, som häftat vid kornet. Dödandet kan ske genom betning af utsädet medelst en lösning af kopparvitriol (Kiihus metod). Utsädeshvetet nedsänkes uti ett kar med sådan lösning och lämnas att stå så omkring 12 timmar. Vätskan aftappas sedan, och säden utbredes, helst blandad med sållad, släckt kalk, till torkning. En annan, nyare metod är utsädets betning i varmt vatten (Jensens varmvattenmetod). Säden neddoppas under en tid af 5 minuter 10 — 12 gånger efter hvarandra uti 52 — 56° C. varmt vatten och utbredes därpå till torkning. Ännu en tredje metod är betning med cerespulver (Jensens ceresbetning), ett pulver som är grågult till färgen och till väsentlig del består af svafvelkalium. En lösning af detta pulver sprutas medelst en vattenkanna upprepade gånger öfver sädeshögen, som både under och efter påsprutningen omsorgsfullt omskyfiflas.
Hvetets fiender bland djuren äro synnerligen talrika, från råttor och möss, som stundom i fasaväckande stort antal såsom en verklig landsplåga härja fälten, samt hvetegallmyggor och många andra insekter, hvilka äro så godt som ständiga gäster å hvetefälten, ända ned till de mikroskopiskt små, trikinliknande h veteålarna i kornen.
Hveteskörden företages uti gulmognadsstadiet, då strå, ax och kärna visa ett gult utseende. Kärnan är visserligen ännu mjuk och knådbar såsom vax men låter sig bryta med nageln. Skördandet sker med skära, lie eller maskin, hvarom mera i slutet af denna afdelrung.
Hvilket inflytande skördens olika kvalitet har på sädesvarans handelsvärde, kan man sluta däraf, att en hektoliter hvete, som under goda år väger 77 kg. och vid förmalning ger 80 % mjöl, däraf 60 % extra fint florrajöl, samt 18 % kli, under dåliga år stannar vid en vikt af 50 kg. och icke kan förmalas till extra fint handelsmjöl. Af dåligt mjöl behöfver man 750 — 900 gr. till 1 kg. bröd, medan af god vara 600 gr. äro tillräckliga.
Varans godhet bestämmes efter dess vikt. Kornen böra vara likartade, stora och fulla. Mycket kommer an på härkomsten, landet och jordmånen. I nordliga trakter lämnar det hvete, som i brottet visar en ren, hvit färg, det s. k. milda hvetet, det bästa mjölet.
Fig. 77. Gulrost {Puccinia glu- Fig. 78. Svartrost {Puccinia gra-
marum); a blad, c agn och spädt korn, alla med fläckar och sår af sommarsporer;
minis); a sträbit med sår af sommar- och b dylik med sår af vintersporer; c tre sommar- och
b slida med prickar af höätsporer; en (tväcellig) vinterspor; d ber-
beiisblad med skålrost, uppkommen frän sädes-svartrostens grodda vintersporer.
sommar- och / en höstspor.
Källa: Internet Archive ·