Sida 114
114
IT. KULTURVÄXTER PA ÅKER OCH ANG.
Inom Sverige har rågodlingen, liksom hveteodlingen, befunnit sig i ett stadigt tigande, hvilket framgår af nedanstående siffror, utvisande den årliga skörden i deciton:
under 1 O-årsperioden 1841 — 50 3,470,000 deciton
» 2> 1851 — 60 4,550,000 »
» » 1861—70 4,550,000 »
» » 1871—80 4,952,390 »
» » 1881—90 5,267,880 »
» 5-årsperioden 1891—94 5,776,940 »
Antalet af odlade rågsorter är långt ifrån så stort som det af hvetesorter, och olikheten i inre beskaffenhet ej heller särskildt i ögonen fallande. Dock framträder en viss skiljaktighet i härdighet, bördighet o. s. v., som gör den ena sorten mera värdefull än den andra. En högt skattad sort är Probstei er-rågen från Probstei i Holstein, en annan Pirnaer-rägen o. s. v. I senaste årtiondena har man flerestädes flitigt arbetat på att åstadkomma ännu mera gifvande sorter. En nyare, förädlad sort är den äfven i- vårt land mycket kända Schlanstedter-rågen, som uppdragits af W. Rimpau i Schlanstedt i Preussen ; en annan dylik är Petkuser-ragen.
Vanligtvis sätter hvarje småax uti rågaxet allenast 2 korn (fig. 79 a); understundom inträffar dock att rågen blir »flerblommig» (fig. 79 b). Under ogynnsamma vegetationsförhållanden lär dock flerblommigheten snart nog försvinna.
Sådden af höstråg sker på hösten, i södra Sverige i slutet af augusti, i mellersta kring midten eller början af samma månad samt i norra Sverige redan i juli, helst i träda, som gödslats med kreatursspillning. Vårråg, som mera sällan odlas, är en ettårig afart, som sås tidigt på våren. Äter en annan afart är midsomviarrågen, som plägar sås vid midsommartiden och på hösten lämnar en grönskörd att afbeta eller afmäja. Rågen har åtskilliga fiender, så väl inom växt- som djurvärlden. Till de förra hör rost, som hemsöker rågen liksom hvetet, och hvaraf gifvas flera former, nämligen svartrost (Puccinia graminis), af samma utseende och natur som hvetets, dock utan förmåga att öfvergå på detta senare sädesslag, vidare brunrost {Puccinia dispersa), som kan öfvergå på arter af rastsläktet (Anehusa), framkallande å dem ett slags skålrost, lik berberisrosten, men ej smittar öfriga sades- eller grässlag, samt slutligen gulrost (Puccinia glumar.um), . lik hvetets men sällan af svår be-
Tig. 79. Råg {Secale cereale); a vanlig (med
tvål^korn i småaxen); b Herblommig (med
flera korn i småaxen), f.
Källa: Internet Archive ·