Sida 115
SÅDESVÅXTER. — KORN. 115
skaffenhet. — Af sot eller brand äger rågen en art, stängelsot eller brand {Urocystis occulta), som genomgår hela strået, där bildande långa, öppna sår, fyllda med svart stoft, samt vanställer och dödar plantan. Denna sjukdom uppträder sällan bos oss såsom farlig. — En mycket vanlig sjukdom är åter bildningen af mjöldrygor i rägaxen, särskildt under våta år. Dylika kunna förekomma en eller flera i ett ax. Mjöldrygan, som är lång, blåsvart, hornartad, inuti hvit samt intager ett rågkorns plats i axet, utgör hvilostadiet (s. k. sklerotium) af en svamp (Claviceps purpureä). Mjöldrygor böra ej få finnas i utsädet, om man vill förebygga deras uppträdande i skörden. De böra äfven frånskiljas den säd, som skall användas till föda åt människor och djur, emedan de, åtminstone såsom färska, äro starkt giftiga. Det verksamma giftet i dem, hvilket benämnes ergotin, har medicinsk användning. Fall ha förekommit, då råg, som varit rikt bemängd med mjöldrygor, framkallat inom större områden en endemisk sjukdom, benämnd ergotinismus.
Bland skadedjur å råg märkas rotmaskar, företrädesvis sädesknäpparelarver, hvilka afäta rötterna å den spirande brodden, samt broddmask, förnämligast larver af flyarter (Agrotis), hvilka afäta brodden ofvan jord.
Råg brukas först och främst till mjöl, hvaraf bröd bakas, därnäst också till gryn, till föda åt fåglar samt till öl- och sprittillverkning.
Korn. Kornet {Hordeum sativum) utgör det måhända äldsta af våra sädesslag. Det odlades af egyptier, indier, judar och greker i urgamla tider. Man anser dess hemland vara landsträckan mellan Röda hafvet samt Kaukasus och Kaspiska hafvet, hvarest tvåradigt korn anträffas i vikit tillstånd. Både i Södern och i Norden träffar man på kornet i folkens äldsta historia. I Egypten har man i Dashurpyramiden, hvilken anses härstamma från tiden omkring 3,000 f. Kr., funnit strån och korn af detta sädesslag. I mellersta Europa kände urinvånarne i Schweiz kornet redan förr, än de lärt sig använda metaller. Det äldsta kornet synes vara det s. k. stjärnkornet.
Kornet har en vidsträcktare utbredning än något annat af vara sädesslag. Det odlas i Egypten och i Arabien, ja, ännu sydligare, i Abyssiniens bergstrakter, och det går både högre upp på bergsluttningarna i sydligare länder och längre upp mot norden än något annat sädesslag. Vid Alten i Xorge, under 70% där det nordligaste åkerbruk på jorden finnes, är korn det enda sädesslag, som kan odlas.
Hela världens kornproduktion beräknades år 1891 till omkring 173 mill. dt., fördelade på det sätt omstående grafiska tabell utvisar. Främst kommer här, liksom i fråga om rågen, Ryssland med en produktion af 29, Tyska riket med 22,5 samt Österrike-Ungern med 22 mill. dt. Mest gifvande synes kornodlingen vara i Xederländerna, hvarest skördats på hektar i medeltal 24 dt. Därpå följer England med 19, Norge med 18, Belgien med 17,5, Danmark med 15,5 och Sverige med 15 dt. Uti Sverige utgjorde den årliga kornskörden i medeltal
under 1 O-årsperioden 1841 — 50 2,700,000 deciton
» » 1851—60 3,080,000 »
» » 1861—70 3,000,000 »
» » 1871—80 3,417,540 »
» » 1881 — 90 3,361,550 »
» 5-årsperioden 1891—94 3,169,000 »
Den har alltså under de sista 25 åren något minskats.
Källa: Internet Archive ·