Sida 146
146 II. KULTURVÄXTER PÅ ÅKER OCH ÄNG.
mycket kraftigt gripit sig an med dylika anläggningar. Stora elevatorer finnas uppförda vid stationer å stats- och enskilda järnvägar och i utförselhamnar.
I vårt grannland Danmark har äfven en sådan magasinsbyggnad helt nyligen kommit till stånd i sammanhang med den under åren 1891 — 1895 utförda frihamnsanläggningen vid Köpenhamn. Då detta ganska storartade, s. k. y>komhinerede Loftsog Silopakhus-» är det enda af sitt slag i Norden och i alla afseenden modernt och ändamålsenligt inrättadt, må en kort beskrifning därå här finna plats (fig. 115). Byggnaden är belägen å yttersta änden af hamnens s. k. mellanmolo, således från tre sidor tillgänglig för fartyg. Grundytan utgör 52x31 m.; höjden upp till takåsen 38,6 m. Genom två parallela långmurar delas det inre i tre hufvudskepp, af hvilka de båda yttre genom sex mellanbottnar äro anordnade som vanliga spannmålsmagasin, hvaremot det c:a 12 m. breda mellanskeppet är uppdeladt i tre rader »siloer», d. v. s. lodräta träbrunnar (3,5 m. i fyrkant), 12 i hvarje rad, hvilkas undre mynningar ligga i jämnhöjd med jordvåningen, medan de öfre ifyllningsöppningarna befinna sig 21 m. högre upp, i vindsvåningen. Den trattformiga bottnen till hvarje sådan brunn är gjuten i cement och har fyra utloppsöppningar, ur hvilka säden kan nedströmma i lastvagnar, stående på jordvåningens järnvägsspår. I dessa siloer kunna rymmas 75,000 danska tunnor och å löften 35,000 tunnor, eller inalles c:a 110,000 deciton spannmål. Detta motsvarar ungefär 75 tunnor pr kvm. af byggnadens grundyta.
Genom en bred tvärgång i hvarje våning delas siloerna i två längdgrupper och förenas spannmålsbottnarna å ömse sidor. Öfver de båda sidoskeppens platta takytor reser sig midtskeppets mansardkonstruktion, krönt af en smal lanternin, hvarigenom här uppe beredts plats för ytterligare tre loft, af hvilka det öfversta inrymmer sex elektromotorer (om 15 — 18 hästkr. hvardera), som drifva sex paternosterverk. Med dessa elevatorer upphämtas spannmålen från källarvåningen ända upp till åttonde löftet, där den aflämnas i särskilda tömningslårar, hvardera försedd med en sinnrik vågapparat, som ej öppnar utloppsluckan förrän en ton spannmål blifvit ifylld. Den nedrinner då till ett på sjunde löftet befintligt »tränörband», löpande utefter byggnadens hela längd och så inrättadt, att det på båda sina banor kan transportera spannmålen och aflämna den hvar som helst, antingen i en silobrunn eller till något af de stuprör, som leda till de olika magasinsbottnarna. Hvarje paternosterverk kan upptransportera 600 t:r i timman. En exhaustor i förbindelse med elevatorcrna tjänar till bortsugande af damm och lättare föroreningar ur säden under transporten.
Under hela magasinet sträcker sig en källarvåning, som genom sex tränörband med tunnlar åt hvarje sida står i förbindelse med de innanför kajmurarna anbragta aflastningstunnlarna. Ett sådant band, 60 cm. bredt, kan transportera 600 t:r i timmen. Skall ett fartyg lossa spannmål till magasinet, sky if las denna genom kajtunnlarnas luckor ned på tränörbanden, föres af dem in till källarvåningens midt, afkastas i därvarande mottagningslårar, fattas af ekvatorernas bägarskopor och föres med svindlande fart upp till åttonde löftet, nedstörtas i vågtrumraorna och transporteras på nyss omnämndt sätt vidare till sitt bestämda förvaringsrum. Till och med det största spannmålsskepp lär sålunda kunna lossas på 24 timmar.
Gäller det åter att från magasinet lasta ett fartyg, sker sådant genom att först medelst flyttbara nedloppstrummor störta spannmålen ned på närmaste tränörband i källarvåningen, åter hissa upp den med elevatorn, väga den, och därefter genom utvändigt anbragta nedloppsrör, hvilande på vridbara utliggare och försedda med lodrätt nedhängande slangar, låta den strömma direkt ned i fartygets lastrum.
Källa: Internet Archive ·