Sida 299
BIOGRAFIER. — CARL GUSTAF STYFFE. 299
slaget.^ Styffe hade emellertid från olika håll fått de vackraste erkännanden för sin utomordentliga forskningsförmåga och arbetsamhet och man framhöll icke minst hans prisvärda hjälpsamhet mot alla forskare. Utan tvifvel var kanslerns val det för universitetsbiblioteket bästa men Styffes biblioteksmeriter voro onekligen icke stora; han hade sedan 1847 biträdt vid vården af riksarkivets bibliotek, som visserligen den tiden var mera omfattande än nu, då till riksarkivet allt svenskt tryck skulle lämnas. I allmän lärdom åter och i litterära förtjänster stod han gifvetvis långt framför sina medsökande, och den metodiska olikheten i behandlingen af ett arkiv och ett bibliotek hade den tiden ej framträdt så skarpt som i våra dagar. Man anförde som ett hufvudskäl för hans utnämning, att Uppsala stora handskriftssamling behöfde ordnas, men detta var i och för sig visserligen icke någon egentlig eller hufvudsaklig bibliotekssjmpunkt.
I Uppsala stannade Styffe till 1882 efter att redan 1864 ha befordrats till universitetsbibliotekarie. Vi ha om hans verksamhet för universitetsbiblioteket vändt oss till hans efterträdare, och denne har välvilligt ställt till vårt förfogande några betraktelser, livilka vi i det följande hufvudsakligen skola begagna.
Man måste för att rättvist bedöma Styffes verksamhet som bibliotekarie erinra sig de svårigheter, under hvilka han arbetade. Sådana beredde först och främst lokalerna. Under större delen af hans ämbetstid kunde endast några små rum på södra gafveln uppvärmas; de stora salarna voro under större delen af året utkylda. Först 1877, fem år före hans afgång, inleddes värmeledning, och äfven därefter fortforo bottenvåningens två halfvor att åtskiljas af en oeldad vestibul. Utrymmet var därjämte sedan lång tid tillbaka otillräckligt och Styffes upprepade försök att afhjälpa detta missförhållande misslyckades helt och hållet. Trängseln inom de
' § 29 lydde: »Vid öfverläggning, omröstning och uppfattande af beslut, med hvad mera till laga rättegång hörer, .ställe consistorium majus sig till efterrättelse hvad allmän lag och dithörando förordningar i thy fall stadga», och § 79: »Det förslag, consistorimn härefter upprätta bör, skall genom sammanräkning af de serskilda förslagsrösterna bestämmas, och dera uppföras hvar och en i det rum, hvartill han flera än hälften af de afgifna rösterna erhållit. För bestämmande af röstöfvervigten till andra eller tredje förslagsrummet, må röster, som sökande till högre rum undfått, sammanräknas med dem, han till det lägre vunnit. Blifver ordningen ändå obestämd, roste consistorium om hvarje rum serskildt mellan de tre, hvilka flesta rösterna tillfallit.»
Källa: Internet Archive ·