Sida 298
298 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSI50K. 1!)1().
lig sakkunskaj) och skicklighet utfört sina åligganden samt på ett sätt, som förtjänade det högsta erkännande, synnerligen gagnat arbetet inom riksarkivet. Att han ej begärde något nytt, får väl anses vittna om hans dåvarande förhållande till sin chef, men det var onekligen en formell uraktlåtenhet, som också blef vederbörligen framhållen. Vid omröstningen i konsistoriet erhöll Styffe 10 röster, däribland ordförandens, till första rummet; teologie docenten och biblioteksamanuensen Landberg 10 röster till första, 9 till andra och 1 till tredje rummet; amanuensen Lagerberg 11 röster till andra och 9 till tredje samt amanuensen Ekholm 10 röster till tredje rummet. Statuterna föreskrefvo, att den, som erhållit mer än hälften ai de afgifna rösterna till något rum, i detsamma skulle uppföras, och det yrkades nu, att på grund af ordförandens utslagsröst Styffe skulle uppföras i det första. Men majoriteten beslöt under åberopande af § 79 i samma statuter, att ny omröstning om första rummet skulle anställas. Därvid inträffade, att en af de herrar professorer, som röstat på Styffe, före andra voteringen på grund af illamående aflägsnade sig. En annan hade frånvarande inskickat voteringssedel, och då det yrkades, att man borde uppskjuta andra omröstningen, tills denne professor kunde infinna sig, eller ock ånyo infordra hans votum, afslogos båda delarne. På grund häraf erhöll vid andra omröstningen Landberg 10 röster, Styffe endast 8, och den förre uppfördes alltså i första rummet. Till andra rummet hade Lagerberg mer än hälften af de afgifna rösterna och ansågs följaktligen icke därifrån kunna utestängas. Alltså återstod endast att sätta Styffe i tredje rummet, då Ekholm endast fått 10 röster; hade denne fått en röst till, hade Styffe varit utestängd från förslaget: onekligen ett sällsamt resultat, då halfva konsistoriet satt honom i första rummet. Styffe besvärade sig under anförande, att § 79 endast afsåge det fall, att flere än två fått röster till ett förslagsrum, då omröstningen borde anställas mellan de ire, som fått de flesta rösterna, men att den ej af såg ett fall som det förevarande; då enligt § 29 i statuterna och 2.3 kap. 3 paragr. rättegångsbalken ordförandens utslagsröst borde gälla; eljes kunde det hända, om ej någon tillfällighet, såsom nu, inträffade, att den nya omröstningen gåfve samma resultat som den förra, men konsistoriet vidtog ingen ändring i för-
Källa: Internet Archive ·