Sida 324
322 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅESBOK. 1910.
publicerad i Akademiens skrifter, utan hans arbeten gömmas uteslutande inom den elektrotekniska fackpressen, liksom Danielson's hela verksamhet faller inom detta viktiga område.
Närmast hade väl på grund af Danielson's framstående arbeten på det elektrotekniska området hans plats varit i Akademiens nionde klass, för de tekniska vetenskaperna. Då några, och bland dem en af de allra mest framstående medlemmarna af Akademiens tredje klass enade sig om att föreslå hans inval i denna klass var det gifvetvis icke på grund af Danielson's obestridligen mycket stora förtjänster om den svenska elektrotekniken, utan på grund af att de ansågo att bland hans teoretiska arbeten funnos sådana som ägde betydelse icke blott i elektrotekniskt utan äfven i rent fysikahskt hänseende.
Af dessa af Danielson offentliggjorda arbeten vilja vi här i det följande gifva en kortfattad framställning, i tro att det bästa äreminne åt en förtjänt man reses af det verk som är bestämdt att öfverlefva honom. Som de yttre konturerna af hans lif, så vidt det är kändt för den oinvigde, icke bjuder på några öfverraskande äfventyr eller starka växlingar, skola vi finna en ersättning i att följa den outtröttlige arbetaren i utvecklingen af hans lifsverk.
Redan i sin första uppsats, publicerad på amerikansk botten 1 The Electrical World, 5 mars 1892, visar Danielson en kritisk skärpa, tämligen ovanlig hos en praktisk ingeniör af svensk skola.
Redan länge hade det varit bekant att den själfinduktion, som nödvändigtvis finnes i en wattmeters potentialvindlingar, om instrumentet användes för växelström, åstadkommer ett fel som understundom kan bli så stort att en korrektion blir nödvändig. De bästa wattmetrar af modern konstruktion ha i regeln en så liten tidsfaktor för potentialströmkretsen att ingen korrektion behöfver anbringas, ej ens då fasförskjutningen i hufvudströmmen är stor. Men vid instrument sådana de användas i fabrikernas försöksrum är en korrektion nödvändig. Detta problem har sysselsatt Danielson i flera uppsatser.
Källa: Internet Archive ·