Sida 36
Tredje afdelningen. Känslolifyet. § 16. Känslan såsom särskild själsförmögenhet. Jfr § 5. Att se en blomma, lukta på den, erinra sig dess namn, finna likheter och olikheter mellan den och andra, leta efter de orsaker, som medverka vid dess växt, efter dess nytta o. s. v. — alla dessa medvetenhetsakter äro teoretiska. Gifva vi akt på oss själfva, skola vi finna, att dessa före- ställningsakter alltjämt beledsagas af akter af annan art: den ena blommans lukt väcker välbehag, den andras är oss motbjudande; då vi hafva svårt att erinra oss dess namn eller inpassa den i en klass, känna vi olust, men däremot glädje, då detta lyckas oss; likaledes lust eller olust, då vi föreställa oss blommans vare sig nyttiga eller skadliga verkningar o. s. v. Alla dessa akter äro känslo- dikter. Känslorna likna hvarandra alla däri, att de angifva ett tillstånd af lust eller olust, men äro olika, allt efter- som graden af lust eller olust är större eller mindre, och allt eftersom de äro knutna till den ena eller den andra föreställningen. § 17. Kroppsliga och andliga känslor. Känslor kunna vara knutna Jill sinnesförnimmelser: kroppsliga känslor, eller till föreställningar: andliga känslor.
