Sida 2
2 STvKETR
”Hvi irrar du kring denna vilda trakt ”bekymrad ?” (lade kan, och fträckte handen) ”Tärs du af luft till Ära, Guld och Magt? ”Kom, kom — Jag ftyra vill din båt till Rranden»
PVet , felf jag njutit hägn i Lyckans bygd; ”Tag flytt, fon du, från mina trånga dalar, ”och grottörs qvalm, och lundars tunga" fkygd a. ”til Kungars himlar och palatfers falar.
”Jag krälade omkring Monarkens fot,
”på nådens altar tika rökverk ftrödde == ”Och fnart jag, från en dold förtrampad rot, ”fköt till en fam, fom thronens fida födde.
”Och nu, hvad rufig fällbet njöt ej jag! ”Tag fåg i floft de höga välden rafa; ”Pligt var min vilja , och mitt ord var Lag, ”mitt löje Glädje, och min fkrynka Fafa — «"
Ach! (ropte jag), var Sällbeten din lott? Kanfke! — få njut dem med ett evigt minne =. Jag älfkar — och i verlden föker blott en Vän, hvars finne känner med mitt finne,
Där, lågt vid horizonten bor han, där; kan ej mig rikta, kan mig ej befkydda: Och dock för hans fkull nu jag irrar här långt från min lugna, min fördolda hydda,
Ack
Källa: Project Runeberg ·