Sida 125
1940
Elddopet den 13 mats.
Överstelöjtnant Magnus Dyrssen, chef
för svenska frivilligkårens första grupp,
stupade den I mars vid inspektion i främsta linjen.
Frivilligkåren angreps timmarna före freden. Tiotal stupade.
De sista timmarna före fientligheternas upphörande utsattes svenska frivilligkåren för ett häftigt ryskt angrepp, som upphörde först några minuter över den fastställda tiden för fientligheternas inställande.
Ett tiotal svenskar stupade och ungefär 30 sårades.
Inom frivilligkåren. äro många bittra över fredsslutet.
En frivillig: Sanningen om slaget 13 mars.
— Fredsdagen den 13 voro vi inställda på en dag utan strid, men den skulle i stället bli den svenska soldatens eldprov i Finland. Från klockan halv 8 på morgonen till kl. 11.11 — sedan frivilligtrupperna fått order om märschberedskap — utsattes vi i 30 graders köld för ett modernt fältslags alla fasor, inklusive spärreld från tungt artilleri och intensiv bombfällning.
Det är herr H. Martinson som berättar detta sedan han på lördagen den 16 mars återkommit som en av de 4 500 svenskar som under 14 dagars tid hållit Sallasektorn mot 60 000 ryssar. Hr Martinson har under en tid fungerat som rapportör för Finlandskommittén och kurir för frivilligkåren och har kårstabschefens, överstelöjtnant C. A. Ehrensvärds, uppdrag att för pressen redogöra för det ryska angreppet mot de svenska ställningarna vid Märkäjärvi den 13 mars.
— Det vill synas som om det ryska anfallet mot de svenska ställningarna var ett utslag av hämnd för den misslyckade stora attacken tre dagar före fredsslutet, då vi en timme innan det igångsattes hunnit få upp taggtråden vid Kemijärvi. Vi räknade till 46 ryska soldater som hängde där och skreko på natten. När vi försökte gå fram för att hjälpa dem öppnade ryssarna eld. För Svenskarnas vidkommande väckte fredsdagens fullkomligt meningslösa och grymma offensiv stor harm, då det inte kunde bli tal om något motangrepp — även om ryssarna gärna önskade det.
En av svenska frivilligkårens motorcykelpatruller, som gjorde ordonnanstjänst på nordfronten.
Hela detta anfall måste tolkas som en jätteprovokation för att lura oss till det och få en ny förevändning att rycka in i Sallasektorn och tränga vidare, framhåller hr Martinson. När det äntligen blev lugnt var det heller ingen som trodde på att ryssarna inställt fientligheterna. Varför skulle vi lita på dem i det fallet?
Sveriges hjälp till Finland 400 miljoner kronor. Utrikesminister Chr. Ginther:
Vad som från svensk sida gjorts för att på detta sätt främja en fredlig uppgörelse är emellertid av underordnad betydelse. Sveriges främsta insats ligger som vi veta på andra områden. Det svenska folket kan i dag säga sig självt, utan skryt och självförhävelse, att det gjort en verklig kraftansträngning för att bringa Finland så mycket hjälp som det stod i dess förmåga. Finansiellt betyder detta att omkring 400 miljoner kr. ställts till förfogande som gåvor och lån.
1/5 av vårt flyg till Finland.
Till Finlands förfogande under kriget mot Ryssland ställde Sverige ett antal flygmaskiner som skall ha uppgått till omkring femtedelen av hela det svenska militärflygets dåvarande styrka.
En del andra uppgifter om den materiella hjälp Sverige lämnat Finland ha också nu blivit kända. Sålunda fingo finnarna omkring 90 000 gevär och 42 miljoner gevärspatroner. 75 pansarvärnskanoner och 250 artilleripjäser sändes även över.
Ingen olympiad i Helsingfors.
Agence Havas helsingforskorrespondent meddelar att undervisningsminister Kukkonen på onsdagseftermiddagen den 3 april förklarade att det rådande utrikespolitiska läget gör att Tinland icke i år kan anordna olympiska spel.
119
Källa: Project Runeberg ·