Sida 313
1
895
Viktor Rydberg är död.
Viktor Rydberg på lit de parade.
Foto af Sven Scholander.
Themptander, Upsala universitets förre rector magnificus prof. Sahlin, riksantiqvarien Hildebrand — men hvartill båtar det att söka uppräkna namn? Allt hvad hufvudstaden eger illustert och celebert på vetenskapens, konstens, diktningens område har stämt möte här. Af Svenska akademiens ledamöter ser man erkebiskop Sundberg, förre statsrådet Wennerberg, grefve Snoilsky, förre riksarkivarien Malmström, nuvarande riksarkivarien Odhner, prof. Nyblom, kanslirådet Sander och presidenten Forssell. Vetenskapsakademien är talrikt representerad, Konstakademien likaså, Publicistklubben och Sveriges författareförening möta med flera representanter.
Sedan direktör Häggs särskildt komponerade sorgmarsch och psalmtonerna förklingat, framträdde professor Rudin till kistan och höll griftetalet.
Efter detsamma jordkastade officianten kistan, och ceremonien förrättades enligt ritualen.
Ett anslag från orgeln. En qvinnoröst tränger igenom rummet, sonor och vek. Det är operasångerskan fru Disa Edling, som föredrager den Händelska arian ur Messias: »Jag vet att min förlossare lefver.»
Derunder träder kyrkoherde Strandell fram till altaret i full ornat och sedan sången tystnat, läser han begraf-ningsbönen och utdelar välsignelsen.
Vid norra stationen, dit Viktor Rydbergs stoft fördes, för vidare befordran till Göteborg, mötte en studentkör, under director musices Hedenblads taktpinne, och sjöng den Geijerska aftonhymnen »Stilla skuggor», och ett sista farväl i toner bragtes den hädansofne sonen af Svea genom Josephsons »Vårt land».
Viktor Rydberg åter i Göteborg.
(Ur verser som utdelats ie. m. å Göteborgs kongliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles vägnar vid graf sättningen å Nya kyrkogården den 27 september.)
Skalden, den ädle, åter han vänder hemåt till Götas bidande stad.
Tysta i natten, svearnes skogar fällt vid hans sista färd sina blad.
Nu är han åter: Parkerna gulnat: siarn här aldrig mer får sin gång aldrig en fågel öfver hans hufvud mera får sjunga lifvande sång. —
A. U. Bååth
För alla de uttryck af sympati, som från när ock fjärran kommit Viktor Rydbergs minne till del, liksom för allt kjärtligt deltagande i min djupa sorg, kembäres kärmed en innerlig ock varm tacksägelse
från
Susen Rydberg.
313
Källa: Project Runeberg ·