Sida 314
i8^5
Förslag till reformdräkt för svenske män.
Figur i. Man kan icke från hygienisk synpunkt framställa någon som helst anmärkning emot densamma. Och det var en vacker dräkt, ehuru det fordrades en viss skicklighet att kunna drapera sig med den.
Figur 2. Han uppträder i åtsittande byxor, och sannerligen, våra smala byxor är o ett intet mot den tidens smala byxor. Och ovisst är, om hans dräkt är så mycket mindre praktisk än vår.
Figur j. Jag skulle vilja kalla densamma spanska dräkten. Erik XIV brukar uppträda i densamma på taflor. Vi se, att den är utmärkt vacker, ändamålsenlig, enkel och elegant.
Figur 4. Se på grekens formsköna dräkt. Se sedan på denna allvarliga och manliga kostym från JS7S, den pösande dräkten från 1670 (fig. 4) och jämför därmed 1770-talets man.
Fig. 6.
Fig. 7-
Fig- 4-
Fig. 8.
Fig. 5-
Figur 5. Dräkten är sirlig och elegant. Hela uppenbarelsen är sä konstgjord, som den gärna kan vara. Nu fä vi därjämte tänka oss den grannaste färgprakt i siden och sammet.
Figur 6. Men sä kom revolutionen och man ville vara naturlig, sä att man blef rent af barock.
Figur y. Men revolutionens stormar hafva gätt förbi. Dä möter oss en annan bild. Han gär i länga byxor, denne man. Det är första gängen i historien, som vi möta länga byxor.
Figur 8. Ock här hafva vi honom den älskvärde sprätten i vära dagar (fin-de-siécle-herm) med sina vida byxor, sin korta rock, sin stora käpp, sin ofantligt öppna väst och sitt skjortbröst — ja, vi känna igen honom frän vär hufvudstads gator.
Det måste finnas en fysiologisk, en för vårt svenska klimat afpassad dräkt. Hvilken kan det vara?
Den första sats, jag ber att få uppställa, är denna: vi skola icke använda »glacéhandske-principen». En glacéhandske sitter, som vi veta, åt, alldeles som vore den gjuten på handen.
Men vi människor skola hafva rymliga kläder.
Det är icke våra kläder såsom sådana som kunna skydda oss mot kölden utan luften i dem.
Skjortan må vara af ylle, bomull, s. k. jägerylle eller af blaggarn. Det är i detta sammanhang alldeles likgiltigt, blott den är rymlig. Kneipp har rätt, när han säger, att skjortan och ärmarna skola vara veckrika.
Jag känner mig icke alls tilltalad af de moderna, nedtill öppna, vida säckbyxorna. Det måste blifva ett förfärligt drag genom dessa.
Om man har en god värme öfver magen, suges den luften undan, och den kalla stiger upp.
Jag utgår deremot från den åsikten, att byxor böra vara dragfria.
Hvad skola vi hafva ofvanpä? Jo, en blus.
Blusen skall vara veckrik både fram och bak, icke »väl-sittande». Våra skräddare lägga an på att få »välsittande» kläder. Men de borde framför allt lägga an på att få veckrika plagg. Mycken luft blir instängd innanför en veckrik blus. Vidare skall denna hafva ett sprund, men inga långa skört.
Blusen skall vidare vara försedd med en veckrik krage af samma färg och samma tyg. Vill man ståta, kan man naturligtvis begagna en väldig Gustaf Adolfskrage. Skräddarne skola nog visa sin uppfinningsförmåga i tillverkande af olika kragar.
Men ännu en sak. Till denna blus bör höra ett bälte. Dels erhåller bålen därigenom stadga, dels kan man i bältet stoppa ned åtskilliga småsaker, såsom portmonnä, klocka, knif, o. s. v. Detta bälte har också sin stora betydelse därigenom, att det håller maggropen och underlifvet varma. Skärpet är tillika klädsamt. Det kan ju, om man så vill, hafva silfver-beslag.
På hufvudet skall man hafva en barett mer eller mindre konstrikt anordnad, och, om man så önskar, prydd med en fjäder eller plym; eller ock en mjuk filthatt. D:r Henrik Berg.
D:r Henrik Berg.
3H
Källa: Project Runeberg ·