Sida 407
1^01
Kolingen i Strix.
Kolingens poesialbum.
Då kolingen nyligen på prof hemsökte det nya 15-öres-ångbadhuset i Stadsgården och inlemnat sina s. k. kläder till gratisdesinfektion, kom han att glömma kvar en poesibok, hvilken jag, på ett sätt som inte angår dig, käre läsare, öfverkommit.
Kolingens vänkrets är större än de flästes. Då jag ögnade igenom boken, förvånades jag nästan — om jag öfverhufvud taget kan förvånas — öfver det faktum att han som umgängesvänner räknar flertalet af märkesmännen i vårt konstnärliga, literära, industriella och politiska lif. Naturligtvis ha bidrag äfven lemnats af Kolingens släktingar och närmare bekanta, män och kvinnor som du förbigår på gatan, emedan deras fattigdom tyckes genera dig.
Men du kan lära af dem genom mig. Jag lemnar nu ordet åt dem som gynnat Kolingens poesialbum:
Om alla människor bodde i Stadsgården och antoge Stadsgårdens politiska åsikter, skulle mitt bryderi i Norska Frågan betydligt förenklas. Ty då funnos ju inga norrmän i Norge. Min berömde farfader, filosofen, resonnerade åtminstone så. E. G. Boström.
Jag delar ingen af dina åsikter, utom i kostymfrågor, men vi kunna vara lika goda vänner för det. Mina vägar äro icke dina vägar. Axel Rappe.
Jag trycker glömsk af bruket i vårt land med värme tyst din kolossala hand.
Verner von Heidenstam.
Du vänaste bland svenska bilder, jag trycker rörd din vackra hand, jag tycker om dig, fast ibland du förefallit mig för vilder.
Carl Snoilsky.
FARFARS JULKLAPP.
Familjetafla.
Kolingen (till Bobbans broder): Tillåt mig presentera min
svärmor, fröken Karlsson! Passar galoscherna?
Kolingen ligger på Serafimerlasaiettet. En sofiasyster som fått sig anförtrodd vården om Kolingen lutar sitt lockiga hufvud mot hans bröst för att lyssna på hans hjärta.
Kolingen (förtjust): — Helle Dud då!
Kolingen : — Förlåt en yngling, men en viss likhet i klädsel ger mig mod att framställa en vördsam förfrågan om ett handlån på en tolfskilling.
407
Källa: Project Runeberg ·