Tillbaka Read Runeberg

Öfverste Mikael Anckarsvärds minnen från åren 1788-1790

Originalsida 97
Originalsida 97
Originalsida 96
Originalsida 97
96–97

Sida 97

97 AN CKARSVÄRDS ARRESTERING.

penbarligen anklaga mig för den minsta uraktlåtne skyldighet. Jag bad honom anhålla hos konungen att få tala med honom eller skriftligt få i underdånighet uppvakta, eller att jag inför domstolen måtte få svara uppå de angifvelser, hvarföre jag vore häktad, eller, att om jag redan vore dömd att i mitt fängelse mördas, det måtte ske snart och mig unnas den enda grace att först få i mitt fängelse se och. omfamna min hustru. Allt detta och mycket mera, förestäldt uti de häftigaste och mest rörande termer, syntes göra baron Armfelt både rörd och bestört. Han böd flere gånger till att stilla mig. Han försäkrade, att mitt lif lopp ingen fara. Han lofvade att frambära min önskan till konungen. Jag visade honom huru ohyggligt och oanständigt jag var logerad, och begärde ett annat rum, det han mig äfven lofvade, hvarefter Armfelt åter lemnade mig.

Andra dagen vid middagstiden kommo dalofficerarne, som hade vakten, och hämtade mig ifrån detta ohyggeliga näste upp uti slottet, hvarest jag fick en anständig och god kammare nära intill, der baron Armfelt sjelf bodde. Sedan jag var flyttad, klappade posten på dörren; jag öppnade, han be-gärte en pipa tobak. Jag svarade mig ingen ega, efter jag aldrig sjelf nyttjar tobak, men gaf honom ett fyraskillings-stycke, hvaröfver han blef mycket glad. Jag slöt dörren och i detsamma kommo några andra dalkarlar gående, då min post sade till dem: hor ni gossar, den där sku ni inte slå ihiel, dä säger jag dä, den som vill slå ihiel den där, han sku slå ihiel mäg ma.

Mot afton kom baron Armfelt in till mig och berättade, att Kongl. M:t gifvit mig nådigt tillstånd få skrifva sig till. Han var för öfrigt ganska höflig, befallte officerarne gå bort och dröjde länge hos mig. Jag frågade, hvarföre jag var arresterad eller misstänktes. Han sade: för delaktighet i finska arméens steg vid Anjala; för att jag velat formera partie emot kungen, men i synnerhet sade han kungen varit ond på mig, för det man inbillat honom, att jag vore auctor till en skrift, som skall vara väl skrifven, full med sanning och kännedom om affärerne, men som tillika releverar alla de sottiser vi gjort, var Armfelts egne ord. Han lofvade visa mig denna skrift men i denna stund har jag den icke sett.

Anckarsvärds Minnen. 7

Källa: Project Runeberg ·