Sida 100
112
AN CKARSVÄRDS ARRESTERING.
K. M:t sjelf varit närvarande, sjelf fått vara vittne till de strömmar af tårar, som då sköljde förtviflan utur desse trogne undersåtares och hurtiga officerares ansigten och i stället tecknade deras ömmaste deltagande i mitt öde. Måtte E. K. M:t sjelf sett, huru villigt, huru otvunget jag lemnade E. K. M:ts budbärare ett fullkomligt fritt tillträde till alla mina papper; femtio à sextio personer kunna vittna derom. Jag kunde ock så mycket tryggare göra det, som förrädiska skrifter och planer aldrig hos mig varit hvarken författade, emottagne eller förvarade. Härvid torde likväl förefalla misstänksamt, att E. K. M:ts nådigste brefver icke igenfunnos; men, allernådigste konung, denna för mig så dyrbara egendom hade jag redan förlidet år, innan jag gick ut i campagnen, bortskickat till den fristad, der de ännu hvila, och det vore ett af de svåraste offer, E. K. M:t kunde begära utaf mig, om jag skulle dem återlemna.
»Måtte E. K. M:t sjelf fått åskåda följande dagens händelser och åhöra mitt afsked ifrån min corps uti kommendantens närvaro och deras svar, då jag besvor dem vid Gud, vid all den tro och ära, de äro E. K. M:t skyldige, och vid allt hvad de uti verlden kärt och heligt hålla, att tillkännagifva, om någon enda af dem visste, det jag med ord eller gerning någonsin gifvit dem anledning att misstänka mig för otro mot E. K. M:t, förräderi mot mitt fädernesland eller för köld och tröghet uti mina skyldigheters uppfyllande. Måtte E. K. M:t sett det lika ömma deltagande, som mig visades af nästan hvarenda af hela garnisonens respektabla officerscorpser; den menighet, som vid min afresa var församlad, icke för att. smäda en brottsling utan för att beteckna deras oro, den ena med en djup och mulen tystnad, en annan med strömmar af tårar, en annan med välsignelser och andre med högt rop till Gud att upplysa konungen och bevara mig. Ja, måtte E. K. M:t sluteligen hafva sett en flock gamla krigsmän, båtsmän, soldater och volonteurer hejda min häst, omgifva min släda, bada i tårar, bedjande att få följa mig, få försvara mig, få gå i döden för mig, ty de visste icke, hvad allt detta ville betyda, men de hade alla i många år troget tjent E. K. M:t under mitt befäl, och de visste, att det icke var jag, som af min konung borde fängslas. — Jag förbigår mitt och min hustrus afsked af våra fattiga barn, med mycket mer,
Källa: Project Runeberg ·