Tillbaka Read Runeberg

Öfverste Mikael Anckarsvärds minnen från åren 1788-1790

Originalsida 13
Originalsida 13
Originalsida 12
Originalsida 13
12–13

Sida 13

13 KRIGET I FINLAND 1788.

fatta posto. — Jag begärte i- all underdånighet få veta ändamålet, som först sades vara att betäcka general Armfelts flank, då jag trodde en lätt eskader vore tillräcklig uti Kungshamn och flottan antingen vid Pellinge eller Svartholm'; men diskursen fördes då på Viborgs angripande, som man för skärgårdsflottan ansåg ganska lätt. När jag häraf snart bevist omöjligheten, förändrades projektet till Fredrikshamn, hvilket man ansåg för min ofelbara skyldighet att angripa och taga. — Jag gjorde ännu häremot några inkast, som t. ex. att våra fartyg voro icke nog starka till en fästnings angripande, om hon icke tillika från landsidan med allvar attakeras, att jag genom ryska örlogsflottan kunde lätt blifva couperad, om jag går till Fredrikshamn, innan svenska örlogsflottan är vid Aspön, m. m., hvaröfver kungen blef mycket onådig, sade att han gaf mig ordres att attakera fästningen och att den, som kommer tillbaka utan seger, skall skjutas för pannan m. m., och att skepps-cheferne å stora flottan sammansvurit sig att aldrig återkomma, innan de ruinerat hela ryska flottan, och att han trott sig finna samma nit hos arméens flotta. — Jag svarade endast härtill, att E. K. M:t kan vara försäkrad det, ehuru arméens flotta ingen sådan ed gjort, fullgöra de deras skyldighet, så långt möjligt är. — Kungen befallte mig till i morgon gifva mina tankar skriftligen.

Omständigheterna vid denna öfverläggning gåfvo mig vid handen, att Toll, Raijalin och Otto Wrede projektera. Jag lemnar general Toll, tror honom äga i synnerhet tilltagsenhet, men hvad en flotta kan eller bör uträtta, tror jag icke han förstår, och Raijalin tror jag vore en flink skeppschef, men att förestafva mig en skärgårdsflottas skyldigheter lär han så mycket mindre vara kapabel, som han icke ens känner flottans sammansättning, och Otto Wredes insigter häruti har jag ännu mindre tankar om. Emedlertid skapa dessa unga herrar de ordres, hvilkas motsägande ådrager mig min konungs onåd eller utförandet vågar all min reputation och heder.

Juli d. 3 kl. 10 f. m. träffade jag vid ankomsten till staden generaladjutanten baron Raijalin. Han begärte med mig ett samtal, sade mig efter flere vänskapsbetygelser, att jag borde med kungen agera mera politiquement, att jag annars kunde förstöra min lycka. Jag försäkrade honom, att jag al-

Källa: Project Runeberg ·