Read Runeberg

Kriget emellan Sverige och Danmark åren 1808 och 1809. Historiskt försök

Originalsida 21
Originalsida 21
Originalsida 20
Originalsida 21
20–21

Sida 21

hyars skull kriget egentligen mäste föras och hyars kabinett derföre öppnat underhandlingar om en ny alliance-traktat till gemensamt understöd, skulle förse Sverige med de medel, som landet till dessa rustningar icke förmådde utgöra, emedan dessa biträden, föga kännbara för det rika landet, voro oafvisliga vilkor för Sveriges förmåga att fortfarande blifva i förbund med England och i krig med Frankrike, Ryssland och Danmark.

Någon åtgärd till försvarets ordnande och förstärkande förspordes dock icke under de tre månader konungen vistades i Skåne; han lemnade den 11 December Helsingborg och begaf sig till Göteborg. Derifrån reste han den 15 till Gripsholm, som under vintern blef hans ständiga bostad, h varifrån han blott tvenne gånger aflägsnade sig för att göra mycket korta besök i huf-vudstaden, det sednare för att öfvervara högtidligheterna vid af-täckandet af konung Gustaf IH:s årestod den 24 Januari 1808. I stället för att, med fastadt afseende på de varnande underrättelser om krigsrustningame i Petersburg och Köpenhamn, som hans ministrar derifrån insände, nu begagna den återstående korta tiden till våren att bereda sig och landet till stundande strider, framlefde konungen sin tid på Gripsholm såsom i djup fred, begrundande Jungs skrifter öfter Johannis uppenbarelser, ur hvilka han ansågs hemta hopp och tro på öfvernaturligt bistånd. En sådan vidskeplig tro har ock af mången antagits såsom förklaringsgrund för hans, under så oroande förhållanden, obegripliga

mm

sorglöshet Andtligen böqade de allt mera bestämda underrättelserna om grannames rustningar att förmå konungen lyssna till sin omgifnings föreställningar. Deraf föranleddes väl inga kraftiga eller fortskyndande åtgärder, men den 8 Januari fick chefen i förvaltningen af sjöärendema, amiral Lagerbjelke, befallning att inkomma med förslag till skärgårdsflottans utrustande, särskildt för de fartyg, som vid första öppet vatten kunde sättas i sjön, och sedan för de öfriga; dagen derpå biföll konungen, att bröd finge bakas i förråd för flottan i Carlskrona, och den 11 Januari törordnade han en hemlig krigsberedning »för att Öfverlägga om de försvarsanstalter, den politiska ställningen syntes fordra». Ledamöter deri voro generalmajor Mannerskantz, konter-amiralen baron Rayalin, statssekreteraren Lagerbring, öfverstame af Tibell, von Helvig och af Schenbom. Ordförande var generaladjutanten för annéen och general-en-chef i Finland grefve Klingspor, hvilken, då konungen nu böljade öfvertygas om nödvändigheten att

Källa: Project Runeberg ·