Sida 31
TREDJE KAPITLET.
Åtgärder Jöranledda af danska krigsförklaringen. Konungen besluter att anfalla Norge. Landtvärnets upprättande och brigad-indelning, Vargeringens exercis-inspektioner. Kustarméen. Flottans utrustning.
Efter danska krigsförklaringens mottagande den 14 Mars arbetade konungen till sent på natten med sina högre erabets-män, och kL 1 inkallades öfverste Tibell, för att, i hvad honom ålåg, bringa konnngens tattade beslut till verkställighet Han fick befallning att utförda ordres till södra gränsbefölet, att genast sammandraga de dit hörande trupper, som skulle förläggas i kan-tonerqvarter längs gränsen i Skåne och antaga namn af södra arméen under excellensen och fältmarskalken baron Tolls öfver-befål; till reservarméen vid Örebro och Jönköping, att genast afmarscherä till vestra gränsen och der förenas med öfriga till vestra gränsbefölet hörande trupper, under namn af vestra arméen, hvaröfver befålet uppdrogs generalen baron Armfelt; trupperne norr och söder om Venem erhöllo motsvarande namn af högra och venstra flygeln. General-en-chef skulle sjelf föra närmaste befälet öfver högra, och under honom generalmajor v. Vegesach öfver venstra flygeln. Äfven det norra gränshefålets trupper skulle genast sammandragas under namn af norra fördelningen, hvaröfver generaladjutanten Bergenstråle förde befälet. Konungen förklarade tillika, att han beslutat, att Norge skulle genast anfallas, och befallde derföre, att både vestra arméen och norra fördelningen skulle skyndsamligen inrycka i Norge.
Häremot invände Tibell: att danska arméens styrka i Norge var efter de inlupna underrättelserna vida öfverlägsen den, som vestra arméen och norra fördelningen utgjorde; att inga förberedelser på vår sida voro vidtagna, som kunde understödja anfallet mot ett land, som hade flera fästningar, hvilka måste belägras, då deremot man i Norge, alltsedan engelska flottans
Källa: Project Runeberg ·