Sida 232
STUDIER RÖRANDE STORKYRKANS SANKT JÖRANSGRUPP. 217
gande fot och erhållit en afslutande bekröning, som kan rekonstrueras efter motsvarande del på prinsessans sockel. Å ena kortsidan, eller kanske fördelade på båda sidorna, voro donators och donatrix sköldar inflU.da i en inramning motsvarande reliefernas. Prinsessans sockel var möjligen försedd med högre underbyggnad än hufvudgruppens, för att icke den lilla jungfrun alldeles skulle försvinna bredvid den kolossala ryttarstatyn. Då analoga fall inom tidens konst ftro svårfunna, och då den ursprungliga uppställningen säkert rättade sig efter lokalens dåvarande utseende, som vi numera icke känna, vore det naturligtvis alldeles ofruktbart att inlåta sig på gissningar angående förhållandet mellan kompositionens båda delar: prinsessan med lammet och helgonet i strid med draken; om den förra stod framför eller bakom riddaren o. s. v.
Beträffande konstverkets ideela innebörd må nämnas, att man i denna grupp velat se en allegorisk framställning af slaget vid Brunkeberg. St Jöran skulle vara Sten Sture, draken kung Kristian, prinsessan Sverge, påminnande, där hon ligger i bön på sin kastellartade sockel, om kvinnorna som »under växlande hopp och ängslan åskådade striden från stadsmurar na>.^
Det är ganska antagligt, att samtiden med konstverket förband liknande föreställningar. Sten Sture stiftade bilden till tack för helgonets bistånd i slaget vid Brunkeberg, och hans undersåtar bidrogo till de 4,000 mark silfver, som verket uppgifves hafva kostat, säkert minst lika mycket af nationel som af religiös hänförelse.* Sedan den tiden är Brunkebergsslaget, Sten Sture och St Jöran förknippade med hvar andra, och denna omständighet har kanske lika mycket som St Jöran sgruppens eget konstvärde bidragit att göra denna till Sverges må hända mest kända och mest populära konstverk.
Jämte St Jöran (bild 30) har jag afbildat en figur, som vid jämförelse visar så stort släkttycke med den förra, att man nästan känner sig frestad att utropa: Det är far och son! Nu är det väl
* C. T. Odhnbb: Lärobok i fäderneslandets historia, Stockholm 1899. S. 105.
• Jfr Historisk tidskrift 1901. S. 76.
Digitized by VjOOQIC
Källa: Internet Archive ·
