Sida 17
ÖNIDSTENAR I NORDISKA MUSEET.
17
vid gnidstenamas tillverkning.^ Minnet af stenen, använd såsom redskap för atjämning och glättning af tyger, synes för öfrigt lefva kvar i ett småländskt skämtrim om skräddaren: tSkräddare skrin skrankelben, i helsike har du din parsesten*.» Formen är, såsom förut antydts, kretsrund med den vid användningen nedåtvända sidan mer eller mindre konvex, och öfversidan konkav eller plan, i förra fallet med spår af fäste för det redskap, som glasarbetaren haft vid stenens tillverkning. Ej sällan har denna sida ett längre eller kortare skaft, som lämnat stöd åt handen vid stenens bruk och ger honom utseendet af en upp- och nedvänd hattsvamp (bild 3).
Bredvid dessa båda, de vanligaste typerna, som allmänt påträffats inom det nämda området, uppträder i tyska samlingar och i fynd från Dalarna ännu en tredje form, hvilken är af blåst glas, altså ihålig, och närmast liknar en höghalsad flaska, men med kullrig botten (bild 4).
Förekomsten af denna karakteristiska gmpp inom två så vidt skilda områden som Tyskland och Dalarna, under det att han ej finnes företrädd af något enda liknande fynd från hela det mellanliggande (xötaland och Svealand, är onekligen ytterst märklig. Svårligen kan detta förhållande förklaras
3. Gnidsten af glas,
frän Bleking.
Vs af nat. storl.
Origin. i Nordiska museet.»
4-. >St&rtJelsten> af glas,
frän Mora socken, Dalarna.
*/4 af nat storl.
Origin. i Nordiska maseet.^
^ I sin Yästgötaresa, sid. 110, berättar Linné pä sitt okonstlade spräk, att >Glan8- låroft (glanslårft) gjordes med en slipad flinta, som fästad wid en stäng prässade liroftet mot et hdfladt bräde>.
' Af paraa, prässa, och sten.
» Nr 19,054.
* Nr 12,724.
2
Digitized by
Källa: Internet Archive ·