Sida 18
18 GNIDSTENAR I NORDISKA MUSEET.
därmed, att samma behof blifvit själfständigt på samma sätt tillfrédsstäldt å båda ställena; och ej häller är det troligt, att typen kommit till Dalarna under en senare tid genom tyskar, som arbetat vid Dalarnas glasbruk, ty han har, såsom vi nedan skola visa, varit känd i Norge redan under hednatiden. Af enstaka fynd kan man naturligtvis ej draga några säkra slutsatser; men osannolikt förefaller det ej, att typen tidigt invandrat öfver Norge till Dalarna och sedan där efter gamla förebilder åter framstälts vid de inom denna landsände uppförda glasbruken. Alldeles visst är, att gnidstenar af detta slag tillverkades vid Joh annesholms bruk i Vänjans socken under 1800-talets början.
I Tyskland brukade man vid användningen af detta senare slags gnidsten fylla honom med varmt vatten för att göra trycket på det till glättning utbredda plagget verksammare,* altså med samma syfte, som då man nu för tiden lägger ett glödgadt lod i sitt strykjärn. Vi känna ej, om dalkullorna på samma sätt höjde verkan af sina ihåliga »stärtjelstenar»; uppgifter härom saknas, men osannolikt synes det icke.
Om gnidstenens ålder och tidiga förekomst i Norden hafva de sista årtiondenas fynd i järnåldersgrafvar lämnat värdefulla upplysningar. Det älsta hittills kända fynd, där en gnidsten af glas påträffats, torde vara grafgods från en kvinnograf vid Halsan nära Levanger i Norge, hvilket anses tillhöra den första delen af yngre järnåldern;* i Bergens museum förvaras en liknande gnidsten från Voss och en af blåst glas, hvilken senare varit försedd med hals såsom de från Dalarna kända stärtjelstenarna och hittats i en graf från vikingatiden;* vidare har O. Rygh i sin atlas till Norske Oldsager^ af bildat en konvex-konkav gnidsten, hvilken han hänför till yngre järnåldern, och i sin redogörelse för gräfningarna i Svarta jorden å Björkö i Mälaren omtalar dr Hj. Stolpe ännu ett par
* ^Brandenhurgia*. Monatsblatt der Gesellschaft fur Heimatknnde der Provinz Brandenburg. Jahrg. VI. Berlin 1897—98. S. 485.
* Föreningen til norske Fortidsmindesmerkers beväring. Aarsheretning for 1868, Kristiania 1869, sid. 177, och 1869, Kristiania 1870, sid. 36.
3 Meddeladt af professor G. Gustafson i Kristiania.
* H. 2. Christiania 1885. Bild 446.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·