Sida 19
GNIDSTBNAR I NORDISKA MUSEET.
19
gnidstenar af sistnämda slaget, däraf en hittad till sammans med arabiska silfversaker, äfven denna från järnålderns senare tid.^
Då konsten att tillverka glas med all säkerhet var okänd för Nordens folk under denna tid liksom under medeltiden och ett godt stycke inpå nyare tiden — de första glasbruken i Sverge uppsattes först på 1600-talet — måste dessa redskap införts från något af de gamla kulturlanden, hvilket känna vi icke, men sannoUkt synes, att de kommit från medelhafslanden, med hvilka våra förfäder som bekant ganska tidigt stodo i liflig handelsförbindelse. I förbigående
5. Glättben
frän Bleking.
Vt af nat. storl.
Origin. i Nordiska mnseet.*
kan nämnas, att införseln till Sverge af gnidstenar under 1500- och 1600-talen utgick från norra Tyskland, och att de hos oss såldes eller tuUbehandlades skockvis, d. v. s. i parti om 60 stycken.*
Till gnid- och glättstenarna sluta sig onekligen de ytterst primitiva »glättbenen» eller isömglättarna», vare sig dessa utgöras af ett mellanfotsben (bild 5) af ett nötkreatur eller af svinbetar (bild 6). De förekomma både i Sverge och Norge samt Tyskland och torde hafva urgamla anor — i ett danskt fynd från järnåldern har påträffats en större djurtand, som möjligen användts till jämnande af sömmar * — men de hafva näppeligen brukats annat än som redskap för utjämnande af upphöjda mönster å väfnader eller höga sömmar.
K
6. Sömglättare
fr&n Skafse socken, Telemarken, Norge.
Vs af nat. storl. Origln. i Nordiska museet, i^
* Congrés intemaiional d'anthropologie et d' archéologie préhistoriques. Compte rendu de la 7:e session, Stockholm 1874. Tome 2. Stockholm 1876. S. 625.
* Nr 19,029.
» Meddeladt af fll. doktor J. Bottiger.
* Jämför C. Engklhardt: Vimose Fundet Kjöbenhavn 1869. Pl. 1. Fig. 19.
* Nr 7,820.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·
