Sida 458
216 STUDIEB RÖRANDB STORKTREANS SANKT JÖRANSGRUPP.
år sedan nedtogs från väggen, visade sig därjämte, att den mot väggen vända sidan icke var afsedd att ses. Om ett skrank, synligt från båda sidor, kan således ej häller vara fråga.
Men en jämförelse med den nämda reliefen -pk prinsessans sockel lämnar oss en antydan om, hvar vi måste tänka oss platsen för storkyrkoplattorna.
Att den kolossala ryttarbilden icke knnnat stå direkt på kyrkgolfvet behöfver knappast påpekas. Han har sålunda haft ett underlag, en sockel, och det är som ornerande element å denna vi hafva all anledning att tänka oss reliefplattoma placerade — ett antagande, som i sin mån bekräftas äfven af den omständigheten, att det bland till St Jöransstatyn hörande lösa delar, förvarade i Historiska museet, äfven finnes en fial af samma utseende och storlek som fialerna på Storkyrkans relief rad.
För att täcka sidorna af en sockel, på hvilken St Jöransgruppen skulle fått plats, räcker likväl ej denna reliefserie till, icke ens om de båda vapensköldarna tagas med i räkningen. Därför måste man antaga, att åtminstone ytterligare två plattor af samma mått funnits. En jämförelse med tidigare och samtida cykliska framställningar af St Georgslegenden ^ visar också, att den ifrågavarande serien är ofullständig. Hon saknar nämligen flere af de eljest regelbundet återkommande scenerna, särskildt berättelsens viktigaste moment: framställningen af helgonets död, som man knappast kunnat utlämna.
Trots denna ofullständighet tillåta storkyrkorelieferna en i sina grunddrag säker rekonstruktion af St Jöransgruppens sockel. Fyra af de här afbildade styckena, stälda bredvid hvar andra, bilda en sockelsida, sedan de kompletterats med en enkel, något framspnn-
^ Exempel pä dylika cykler:
Väggmålningar i Burg NeukauB i Österrike från 1338. Afb. i Wocel: Die Wandgemalde etc. i DenkachHften der Wiener Akademie, Bd 10. — Fresker af Altichiero da Zevio i Padaa, S. Giorgio, frän 1377. — Altartafla af Stephan Lochners skola frän omkr. 1460 i Köln, Musenm Wallraf-Richartz (katalog-nr 125). — Altarflyglar frän senare hälften af 1400-talet i Briigge, Akademien. — Snidadt altarskåp af Jan Bormann frän 1493 i Brnssel, Mnsée des arts décoratifs. Afb. i MtNZBNBEBGER nnd Beissel: Zur Kentniaa der Mittelalterlichen Altare. Lief. 9. Frankfart i. K. 1895.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·