Sida 490
944 SVENSKA ALLMOGEDRAETBR. 2.
I hvardagslag brukades, då som ännu, rutiga hnfvudkläden. kallade näsdukar, antingen af ylle eller linne, beroende af årstiden, och under skördetiden ett slags nackhattar af halmflätor, med breda brätten, ej olika dem, som bäras af frälsningsarméens kvinliga soldater.
Under hufvudduken buro de gifta kvinnorna en mössa af växlande form, ämne och färg, hvilken i likhet med 1500-talet8 hufvor slöt tätt till hufvudet och skylde håret. Sålunda brukades hvita mössor af linneväf eller »slissing», brokiga mössor af siden eller tryckt bomullstyg, stickade yllemössor, kallade lurkar ^ samt knutna och trädda, ja stundom knypplade mössor. I Nordiska museets samlingar fbrvaras en blå linnemössa från Skirö socken, som är utförd i hålsöm och prydd å hvardera sidan med blommor i olika bottnar, ett plagg, som utan tvifvel kostat ett otroligt arbete. Af jämförelsevis sent datum är bindmössan (bild 45). A Ehrenbergs målning förekomma visserligen tvänne kvinnor bärande denna hnfvudbonad, men enligt en tämligen säker uppgift föreställa de prästfrun och klockarmadamen. Alla bondgummorna framställas däremot klädda i hvita hilkor, ej olika dem som intill våra dagar brukats inom en eller annan dalsocken.
Af strödda uppgifter framgår emellertid, att bindmössan vid 1790-talets slut började användas som annandagsmössa för rika bondbrudar. Och härmed var gärdet uppgifvet. Af brudmössoma blefvo heldagsmössor, och det dröjde icke länge, förr än till och med flickorna började lägga sig till med denna hufvudbonad. Bedan på 1830-talet brukade nattvardsflickoma bindmössor, »då de stodo på gången», såsom konfirmationsakten kallades. Till sist blefvo bindmössorna så omtyckta, att gummorna ej ens i hvardagslag kunde vara dem förutan. Men då man ej hade råd att slita dyrbara mössor af silke, skaffade man sig sådana af enklare material med målad botten och målade blommor, och dessa gingo i bruk under namnet målemösser (bild 46).
Om bindmössans form och utstyrsel torde vi ej behöfva säga många ord. Som bekant utgjordes hon af en half klotformig stomme af papp, klädd med siden eller annat dyrbarare tyg och prydd i nacken med en bandros, på östrahäradsmål hånnaros^ af sidenband.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·