Sida 751
Laxdoelasaga
Pisarevs ensidigt naturvetenskapliga realism. 1870 lyckades L. fly till utlandet, sällade sig till kommunarderna under Paris belägring och blef i London personligt bekant med Marx, hvars idéer han lifligt omfattade. 1873 utgaf han i Zürich Vpered (Framåt), den första regelbundna socialist-tidning på ryska, hvari den ryska arbetarmarseljäsen trycktes. L. redigerade i Frankrike 1883-86 tidskriften "Vjestnik Narodnoj voli". För den sociala arbetarrörelsens utveckling i Ryssland har L. varit mycket betydelsefull genom revolutionär propaganda på landsbygden ("gåendet till folket") och spridande af social upplysning, men han bekämpade kraftigt Bakunins våldsamma anarkism. Bland hans filosofiska skrifter märkas Oljerki voprosov praktiljeskoj filosofi (Den praktiska filosofiens spörsmål, 1860), L'idée du progrés dans 1'anthropologie (1873) och Opyt istorii mysli (Utkast till tänkandets historia) samt en skildring af hungersnöden i Samara 1874. Jfr J. Kolubowsky, "Philosophie in Russland" (i "Zeitschrift fiir philologie", d. 103) och J. Halai-das artikel om L. i "Socialistische monatsheftc" (1900). A-d J.
Lawson [låsn], sir Wilfrid, engelsk politiker och nykterhctsifrare, baronet vid faderns död 1867, f. 4 sept. 1822, d. 1 juli 1906, var medlem af underhuset 1859--65, 1868--85, 1886--1900 och från 1903 till sin död. Från ungdomsåren ifrig anhängare af helnykterhetsrörelsen, framlade L. 1864 i underhuset första gången sitt lagförslag om local option, den s. k. Permissive bill om bemyndigande för röstegande inom ett distrikt att genom omröstning med 2/3 majoritet besluta förbud mot försäljning af rusdrycker inom detta Förslaget föll och kostade L. hans mandat vid nästa allmänna val, men upprepades af honom från 1869 nästan årligen, och 1880--83 lyckades L. tre gånger genomdrifva antagandet af en resolution i underhuset i samma syfte. L. var under inånga år president för United kingdom alliance, en vidtutgrenad organisation med allmänt rusdrycksförbud på sitt program. Som politiker var han starkt radikal, förlorade vid 1900 års val sitt mandat på grund af sin häftiga opposition mot boerkriget och agiterade bl. a. för afväpning samt för afskaffande af ofverhus och statskyrka. L. var som folktalare och parlamentarisk debattör mycket populär till följd af sin godmodiga humor. Han utgaf jämte karikatyrtecknaren F. C. Gould en samling politiska satirer, Carloons in rhyme and Une (1904). V.S-g.
Lawson [låsn], Victor Fremont, amerikansk tidningsutgifvare, f. 1850 i Chicago, Illinois, var först aifärsförcståndare vid den af hans fader egda norsk-amerrkanska tidningen "Skandinaven", men köpte 1876 en andel i den nystartade penny-tidningen "Chicago daily news", af hvilken han sedan 1888 är ensam egare. Under L:s ledning ha dess spridning och inflytande ökats, och tidningen intager en inom Amerikas tidningsvärld säregen ställning, i det den är lika mycket en familjc- som politisk- och nyhetstidning. Den offrar icke åt sensation och är ett af reformvännernas inflytelserikaste organ. Tidningen är ett af de få amerikanska dagblad, som innehålla privattelegram från de skandinaviska länderna. Dess upplaga är i medeltal 320,000 ex. (1910). L. var en af grundläggarna af den stora telegrambyrån Associated press och har hela tiden varit en af dess ledande krafter. Han utger sedan 1885 "The daily news almanac", en årsbok, som torde vara den inom Amerika vidast spridda af alla uppslagsböcker af detta slag.
O. A. L--r.
Lawson [låsn], Cecil Gordon, engelsk målare, f. 1851, d. 1882, var en lysande begåfning, som endast af sin svaga hälsa hindrades från att bli en af sitt lands främsta målare. Hans landskap prisas för poetisk fantasi, stor stil och frisk naturiakttagelse. Bland dem märkas Prästgården (Manchesters galleri), Augnstimåne (Tate gallery), Molnet, Barden Moor m. fl.
G--g N.
Lawson [låsn], Andrew C., amerikansk geolog, f. 1861 i Ansfcruthcr, Skottland, professor i mineralogi och geologi vid Berkeleyuriiversitetet i Kalifornien, Förenta staterna, har offentliggjort ett stort antal arbeten på petrografiens och den prekam-briska geologiens områden, men är framför allt bekant för sina undersökningar öfver Nord-Amerikas prckambriska bildningar, i synnerhet sådana dessa äro utvecklade i trakterna af Lake superior.
A. G--n.
Lawsonia, bot. Se Alkanna och Cyperblomma.
Lawyer [låjä], eng., rättslärd, jurist.
Lax (lat. laxus), slapp, lös, obunden, obestämd, i synnerhet i etisk mening, t. ex. lax moral: lös moral. Subst. Laxitet (se Laxum).
Lax, zool. Se Laxsläktet.
Laxá [laksau], "Laxå", ett på Island vanligt namn på vattendrag, hvarefter också flera dalar benämnas. Den märkligaste, Laxárdalur, ligger i Dalasysla vid Hvammsfjorden på västlandet. Där bodde Olaf På på Hjarðarholt, hvars släkthistoria finnes berättad i Laxdœlasaga (se d. o.). C. R.*
Laxantia (af lat. laxare, lösa), Remedia laxantia. Se Afförande medel.
Laxarby, socken i Älfsborgs län, Vedbo härad. 21,213 har. 2,216 inv. (1910). Annex till Edsleskog, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.
Laxárdalur [laksaur-]. Se Laxá.
Laxativ (af lat. laxare, lossa, lösa), laxermedel. Se Afförande medel.
Laxbås, fisk. Se Fiskredskap, sp. 450.
Laxbäcken, kronopark i Arvidsjaurs socken och revir, Norrbottens län, efter afvittring af öfverloppsmark afsatt till kronopark enligt k. br. 20 okt. 1899. Omfattningen bestämdes af Domänstyrelsen 29 april 1902, namnet af Kammarkollegium 10 juli s. å. Areal 14,820 har.
M--g.
Laxdœlasaga [-döla-], sagan om Laxdalsätten, en af de viktigaste isländska ättesagorna, troligtvis författad på västra Island på 1220- eller 1230-talet. Sagans hufvudperson är den för sin skönhet frejdade Gudrun Osvifsdotter, som älskades af de båda fosterbröderna Kjartan Olafsson och Bolle Thorleiksson. Gudrun var djupt fäst vid Kjartan, men på grund af ett falskt rykte om dennes förhållande till Olof Tryggvessons syster gaf hon sin hand åt Bolle. Mellan de båda fosterbröderna utbröto nu stridigheter, som slutade med Kjartans död för Bolles hand och Bolles för Kjartans fränders. Få isländska sagor kunna i litterärt värde täfla med denna. Kompositionen är fast, händelserna utveckla sig följdriktigt, och karaktärerna äro ypperligt tecknade. Däremot är sagans historiska trovärdighet mycket bristfällig. Verkliga tilldragelser synas nog ha legat till grund
Källa: Project Runeberg ·
