Sida 310
*Andersson, Johan Gunnar
203
Andersson
204
bidragit genom de som resultat af hans resor till Amerika (1912) och Australien och Nederländska Indien (1914) utgifna arbetena. A. var 1906 led. i kommittén för uppgörande af förslag till den högre skogsundervisningens omläggning och därefter led. i styrelsen för den nyinrättade Skogshögskolan jämte Skogsförsöksanstalten; 1906-08 var han ordf. för af sättningen af skyddsskogar i Jämtlands län. Under krisåren var han led. eller ordf. i flera kommittéer. Han valdes 1919 af Hälsingborgs stadsfullmäktige till led. af Första kammaren med 20 högerröster och 6 frisinnade, ehuru han var de senares kandidat. Utom sina botaniska skrifter umder senare år, bland h vilka de mest omfattande äro Hasseln i Sverige (1903) och Den norrländska forans geografiska fördelning och invandringshistoria (1912, jämte S. Birger), har A. i större och mindre arbeten behandlat problem från området för naturens och människans ömsesidiga växelverkan, däribland Timmertransporten på de svenska vattendragen och dess geografiska förutsättningar (1907), Australien, natur och kultur (1915), Vårt dagliga bröd (1916; 3:e uppl. 1918; belönad af Vet. akad. med Söderströmska priset 1917), Kraft och kultur (1920) m. fl. Han är led. af Yet. o. vitt. samh. i Göteborg (1917) och Landtbruksakad. (s. å.). Om hans broder Selim Birger Gotthard se Birger. Suppl.
Andersson, Lars Gabriel, zoolog, f. 22 febr. 1868 i Yagnhärad, Södermanland, blef student i Uppsala 1887 och filos. doktor där 1909, utnämndes till lektor i biologi vid Högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm 1912 och blef 1920 rektor för samskolan på Lidingön. Han har tjänstgjort under flera år som assistent vid Naturhistoriska riksmuseum. A. har författat ett stort antal uppsatser, behandlande amfibiernas och kräldjurens zoografi och flertalet offentliggjordt i Yet. akad:s skrifter; dessutom har han utgett (som gradualdisputation) Untersuchungen uber die äusseren genitalorgane und des afters bei den nagetieren (1909) samt flera läroböcker i zoologi för skolorna. L-e-Andersson, Jakob Teofil, ämbetsman, f. 27 sept. 1869 i Ystad, studerade i Lund, där han 1897 blef filos. doktor och s. å. docent i statistik och statskunskap. S. å. blei han e. o. tjänsteman i Kommerskollegium, förestod våren 1898 e. o. professuren i historia och statskunskap vid Lunds universitet, blef 1904 aktuarie och 1906 biträdande förste aktuarie i Kommerskollegiets af d. f. arbetsstatistik. 1910 blef han t. f. byrådirektör och sjukkasseinspektör och 1912 byråchef i Socialstyrelsen. Han har dessutom inlagt betydande förtjänst om ordnandet af sjukkasseverksamheten i Sverige samt sjukförsäkringen och blef 1915 medlem af kommittén för obligatorisk sjukförsäkring. Förutom en mängd tidskriftsuppsatser i sjukkasse- och samhörande frågor har A. skrifvit Den inre omflyttningen. I. Norrland (1897) och Handbok vid tillämpningen af lagen om folkpensionering (1914).
* Andersson, Johan Gunnar, geolog, utnämndes 1906 till chef för Sveriges geologiska undersökning (1914 öfverdirektör) och professor, var generalsekreterare vid 10: e internationella geologkongressen i Stockholm (se Geologiska kongresser. Suppl.), hvarvid han inlade mycket stor förtjänst såväl om kongressens lyckliga
genomförande i allmänhet med exkursioner öfver hela Sverige och till Spetsbergen, samt om de geologiska arbeten, hvilka utfördes som förarbeten till kongressen och speciellt till guiderna för densamma; härigenom erhöllos värdefulla tillskott till vår geologiska litteratur. 1914 åtog sig A. att organisera geologiska undersökningar i Kina, hufvudsakligen med praktiskt syfte, som "rådgifvare i grufangelägenheter" (han åtföljdes af dåv. statsgeologen F. Tegengren) och erhöll därför fr. o. m. l maj 1914 två års tjänstledighet från sitt ämbete, och 1916 begärde han och erhöll afsked från detsamma för att ytterligare egna sitt arbete åt Kinas geologiska genomforskande och anställdes då ånyo för fem år som regeringens "rådgifvare i grufangelägenheter". Under vidsträckta resor i landet, hufvudsakligen dess mellersta och norra delar, gjorde A. många upptäckter på olika geologiska områden och insåg snart, att här fanns ett rikt och obrutet arbetsfält, som var värdt ett väl organiseradt arbete af de bästa krafter. Gemom svenska vänner af vetenskaplig forskning insamlades en "Kinafond" å 70,000 kr. för att möjliggöra vidsträcktare resor och insamlingsarbeten, under samarbete mellan å ena sidan A. och svenska forskare och å andra sidan Kinas myndigheter, väsentligen dem ny upprättade Kinas geologiska undersökning, och 1919 bildades en "Kinakommitté" för att handha de vetenskapliga och ekonomiska angelägenheterna, som voro förbundna med A:s resor och samlingar. 1920 års riksdag beviljade för A:s arbeten i Kina en summa af .90,000 kr. att utgå umder åren 1921-23. Dessutom ha insamlats ytterligare medel för arbeten, som stå i samband med detta ändamål, så att i rundt tal ha hittills (sommaren 1922) användts 200,000 kr. Då A:s anställning utgick 1921, förlängdes den till 1924 under former, som medgåfvo honom större frihet för sina rent vetenskapliga syften. För insamling af vetenskapligt material har A. dels utbildat en stab ai infödda samlare, dels organiserat ett samarbete med de svenske missionärer, som arbeta i Kina, såväl för meddelanden om geologiska förhållanden i allmänhet som för insamling. A:s arbeteoi beröra så godt som alla delar af Kinas geologi, men koncentrera sig dock kring den fossila floran, den tertiära däggdjursfauman, landets tertiära och kvartära historia och dess prehistoriska arkeologi. Utforskandet af de växtlämningar, som åtfölja stenkolsflötserna, blef en af de första arbetsuppgifterna. Redan 1916 gjorde professor Halle från Stockholm em resa till Kina för att studera den fossila floran, och sedan har en kinesisk vetenskapsman under flera år i Stockholm närmare studerat fytopaleontologi. Yäxterna utsäga, att största delen af Kinas stenkolsbildningar härrör från karbon och perm, de betecknas som
Källa: Project Runeberg ·
