Sida 97
* Lidingöbron, Nya
som sedan 1922 eger det tills. med sin son friherre Abraham Leijonhufvud. O. Sjn.
*Lidhult hade 1,170 inv. 1924. Inom socknen har jämlikt k. br. 30 dec. 1922 af visst område vid L:s järnvägsstation vid Halmstad—Bolmens järnväg bildats municipalsamhället L., för hvilket kap. 1 i lagen om fastighetsbildning i stad samt byggnadsstadgan, ordningsstadgan och brandstadgan tillämpas. Arealen är ännu (1924) ej fastställd. 327 inv. (s. å.). I samhället finnas hotell, afd.-kontor af Smålands enskilda bank, elektrisk kraftstation, träförädlings-fabrik, 2 kvarnar, mejeri, frukttorkeri och lingonkokeri. E. A—t.
Lidingö kommunala samskola. *Lidingö hade 9,933 inv. 1924. Tax.-värdet å jordbruksfastighet inom köpingen var 5,829,800 kr., å annan fastighet 59,758,900 kr., den bevillningstaxerade inkomsten 15,485,580 kr. och kommunalskatten 9,25 per bevillningskrona 1923. Köpingens tillgångar voro 7,098,945 kr. och dess skulder 7,366,990 kr. s. å. Ön Lidingön har en areal af 2,987 har. Med förbättrade kommunikationer har bebyggandet af de många villaområdena gått raskt framåt. Stockholms spårvägsnät, som tidigare drogs ut till Ropsten, hvarifrån färjor förde passagerarna till Lidingöns norra och södra spårvägslinjer, kommer nu genom den nya Lidingöbron (se d. o. Suppl.) i direkt förbindelse med öns. Den södra spårvägslinjen går f. n. från Torsvik till Brevik och Gåshaga. Vid Gåshaga ligger en mek. verkstad tillhörig A.-b. Ljungströms ångturbin, vid Skärsätra Svenska a.-b. Gasaccumulators stora fabriker. Om Foresta restaurang se Villa Foresta. I samband med brobyggandet föres vattenledning fram under Lilla Värtan, hvarefter Lidingön får vatten från Stockholms vattenledningsnät, under det att förut tillgången på vatten varit otillfredsställande. I centrum af Lidingö villastad har en del större flervåningshus uppförts, såsom Vasaborgen, med polisstation, post och biograf, samt Centralpalatset, med bank och apotek. Vidare märkes den kommunala samskolans byggnad (se fig.), uppförd 1914 och utvidgad 1916 och 1919, som äfven inrymmer lokaler för de flesta kommunala institutionerna. Detta läroverk var först 3-klassigt med 3 förberedande klasser och har småningom utvidgats till 8-klassig flickskola med normalskolekompetens och latingymnasium (samskola) med dimissionsrätt sedan 1923. A.-b. Lidingöstaden disponerar nu inemot halfva Lidingöns areal och har förvärfvat bestämmanderätten öfver A.-b. Lidingö villastad och Lidingö trafikbolag m. m. O. Sjn.
*Lidingöbro. — 2. Värdshuset nedbrann 23 sept. 1924.
Lidingöbron, Nya, öfver Lilla Värtan, mellan Ropsten i Stockholm och Torsvik å Lidingön, utfördes 1918—24 för att ersätta en mellan dessa platser sedan 1882 befintlig flottbro af trä (se Lidingö, sp. 379). I brolinjen är afståndet mellan stränderna 725 m. För att kunna ansluta bron å Lidingösidan har man 100 m. från Lidingösidan delat den i 2 grenar med 150 m. radie. Bron får härigenom 3 landfästen och en totallängd af 850 m. Det största vattendjupet i brolinjen är 25 m. Sjöbottnen utgöres af jämförelsevis lös lera, som ligger ofvanpå den fasta bottnen, bestående af berg med ett öfverliggande lager af pinmo. Djupet under vattenytan till fast botten varierar mellan 25 m. och 60 m. Det största grundläggningsdjupet är 44 m., hvilket torde vara det största hittills förekommande grundläggningsdjup i Sverige. Brons underbyggnad utgöres af runda pålar af armerad betong, nedslagna till fast botten i knippen om 10 till 20 pålar, som upptill ingjutits i ett hufvud af armerad betong. Pålarna, som ha en yttre diameter af 93 cm., äro gjutna i land i ett stycke å en slip i form af rör och ha flytande framflottats till brobyggnadsplatsen. De nedslogos af en därför konstruerad flytande jättepålkran, sannolikt den största pålkran, som någonsin utförts, med en största höjd öfver vattenytan af 38 m. med en hejare om 10 ton. Sedan pålarna nedslagits, bortskaffades genom en luftstrålpump den lera, som vid nedslagningen trängt in i dem, hvarpå de fylldes med betong medelst undervattensgjutning. Inalles ha 175 pålar nedslagits med en sammanlagd längd af något öfver 6,000 m. Mellanpelarna stå i regel på ett inbördes afstånd af 50 m. För att komma öfver de djupaste ställena har man dock vid Lidingösidan anlagt ett spann om 70 m. samt vid Ropstenssidan ett spann om 140 m., den största spännvidd, som hittills kommit till utförande i Sverige. Pålkonstruktionen är vald, enär vid det här erforderliga grundläggningsdjupet pneumatisk grundläggning icke kunde komma i fråga. Brons öfverbyggnad är af järn och i regel utförd som parallellreglar med en konstruktionshöjd af 5 m. Brobanan är förlagd ofvanpå reglarna, på en höjd af 7 m. öfver vattenytan. Det stora 140-meterspannet är utfördt som en båge med dragband, med brobanan i konstruktionens underkant. Bågens högsta punkt ligger 30 m. öfver vattenytan och nära 70 m. öfver grundläggningens lägsta punkt. Järnkonstruktionen för hela bron väger nära 3,000 ton. För genomsläppande af mastade fartyg är vid Ropstenssidan anordnad en klaffbro med 20 m. öppning. Bogserbåtar o. d. kunna passera under bågen, som med sin underkant ligger 6 m. öfver vattenytan. Bron är utförd med 2 gångbanor om hvardera 1,2 m. bredd samt en 6,7 m. bred körbana, hvari ligga dubbelspår för elektriska spårvagnar. Äfven kortare godståg kunna framföras å bron. Brobanan är helt utförd af trä. I bron framdrages vattenledning. Broanläggningen, som inklusive gatu- och väganslutningar torde kosta omkr. 10 mill. kr., beräknas kunna bli färdig 1924. Den har i hufvudsak utförts å entreprenad af svenska och tyska firmor
Källa: Project Runeberg ·
